Global politisk idéhistoria

Kursen ges som fördjupningskurs på grundnivå under andra året i kandidatprogrammet i Internationella relationer. Kursen kan också erbjudas som fristående.

För tillträde till kursen krävs 30 hp genomgångna kärnkurser och 30 hp genomgångna fördjupningskurser, varav 45 hp godkända, inom internationella relationer.

Det övergripande syftet med kursen är att ge studenterna en bred kunskap om globalt politiskt tänkande som uppstått på olika platser i världen. Några av dessa idéer har blivit en del av, eller utgör grunden för IR som vi "känner" det idag; andra har ignorerats i disciplinens dominerande ramar. Kursen undersöker olika idéer från hela världen rörande internationellt politiskt tänkande i syfte att kritiskt reflektera över "grunderna" för vad vi vet om internationella relationer och dess avgörande traditioner.

Kursen gör inte anspråk på att täcka samtliga politiska idéer över all tid och rum, utan fokuserar på internationellt politiskt tänkande från olika delar av världen (snarare än kring ’politiska idéer om det globala'). Den syftar till att göra studenterna bekanta med olika sätt att uppfatta internationella relationer, samtidigt som de får möjlighet att kontextualisera och problematisera de idéer som har dominerat IR-disciplinen, framförallt härrörande i USA och Storbritannien. Centralt i kursen är idén om modernitet och kontramodernitet som grunden för globalt politiskt tänkande. Särskilt diskuteras frågor om universalitet samt den roll och inflytande som icke-västerländska politiska tankar har haft i utvecklingen av västerländska politiska idéer.

Innehållet i kursen är historiskt förankrat men kursens fokus ligger på politiskt tänkande sedan 1900. Kursen bygger också på litteratur om ”jämförande politisk teori”, som använder tvärkulturella jämförelser som såväl ett heuristiskt som ett pedagogiskt verktyg. Kursen är strukturerad kring en uppsättning frågor med exempelvis fokus på veckovisa ämnen som nationalism, kolonialism och imperium, postkoloniala sätt att vara, neoliberalism, religion och sekularism, begrepp om tid och rum, utveckling och framsteg, samt om idéer från queer-teoretiska perspektiv och feministiska politiska teorier. Kursen undersöker hur dessa frågor har behandlats i unika bidrag från olika hörn av världen och frågar vad sådana idéer kan lära oss om hur disciplinens kanon oundvikligen sätter begränsningar och möjligheter för ämnet IR.

Kunskap och förståelse

• Redogöra för olika regionala och globala idéer om internationell politik; 
• Situera och kontextualisera olika teoretiska förhållningssätt till internationell politik inom fältet Internationella relationer; 

Färdigheter och förmåga 

• Analysera relationen mellan olika förhållningssätt till politiskt tänkande, inklusive styrkor och svagheter hos respektive tanketradition; 
• Tillämpa olika idéer om internationell politik på aktuella frågor genom skriftlig och muntlig presentation; 
• Skilja på olika perspektiv i studiet av politiska idéer genom att använda lämpliga metoder; 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• Kritiskt bedöma olika synsätt på idéer gällande global politisk ordning för vår förståelse av internationella relationer; 
• Reflektera över hur IR-disciplinen har utformats i olika sammanhang;

Föreläsningar, seminarier och grupp-presentationer.

Kursen examineras genom tre delar:

• Skriftlig reflektionsuppgift (2 högskolepoäng) 
• Två obligatoriska seminarier (2 högskolepoäng) 
• Salstentamen (3, 5 högskolepoäng) 

Närvaro på seminarierna obligatoriskt men kan kompletteras vid eventuell frånvaro.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap
22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

• Reflektionsuppgiften bedöms med U/G
• Seminarierna bedöms med U/G 
• Salstentamen bedöms med U/G/VG 

För att erhålla betyget Godkänd på kursen krävs minst godkänt resultat på samtliga examinerande moment.

För betyget Väl Godkänd krävs Godkänt betyg på reflektionsuppgiften och seminarierna, och betyget Väl godkänd på hemtentamen.

Kursansvarig ansvarar för att studerandes synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingarna i olika former ligger till grund för kursens utformning. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.