”Det finns en yrkesstolthet hos oss översättare”
Kommer AI ta över översättaryrket? Vill förlagen bara ge ut svenska författare? Farhågorna är många, men HDK-Valands alumner i litterär översättning är hoppfulla. När andra talar om en bransch i kris, ser de ett yrke med ökad professionalisering och stark gemenskap.
Ungefär två år har passerat sedan Nika Abiri gick ut HDK-Valands magisterprogram i litterär översättning med inriktning mot engelska. I dag är hon översättare på heltid och hyr lokal på Förlagshuset i Göteborg. Därifrån arbetar hon med både skönlitteratur och sakprosa. Senast översatte hon en politisk essäsamling av Ece Temelkuran.
Men framför allt är det barnböcker som är hennes levebröd.
− Barnböcker kan ge ganska mycket inkomst i form av biblioteksersättning. Det är tack vare att jag översatt Animox-serien jag har kunnat jobba och frilansa som jag gör, säger Nika.
Samtidigt har allt fler bokförlag börjat testa AI-översättningar. I alla fall för delar av sin utgivning. Framför allt underhållningslitteratur, som romance och spänning, men även barn- och ungdomslitteratur förekommer i sammanhanget.
Inte helt oväntat diskuteras frågan flitigt inom översättarskrået. Rädslan för att bli ersatt av en maskin finns förstås. Andra farhågor är att språket utarmas, kvaliteten blir lägre och bokläsarna färre. Dessutom finns risken att en vanlig väg in i yrket försvinner.
− Underhållningslitteraturen är ofta inkörsuppdrag. Det är jobb man får som oprövad, som Egmonts Disneyprojekt, och som övar upp ens förmåga. Det blir problematiskt om den sortens uppdrag försvinner och man ska ta högprofilerade författare direkt, säger Nika.
En stor ekonomisk risk
Linus Kollberg tog sin magisterexamen 2018. Sedan dess har han var
vat bokuppdrag med jobb som undertextare. Främst från tyska och engelska, men också från spanska, som var det språk han studerade på HDK-Valand. Även om han på sistone mest varit pappaledig.
Linus har förståelse för att förlagen helst inte anlitar oprövade översättare.
− Numera ges det inte ut så många kvalificerade översättningar och det är oftast de mindre förlagen som gör det. Att anlita någon helt ny kan vara en stor ekonomisk risk, säger han.
Själv var Linus övertygad om att han ville bli översättare, men såg inte några enkla vägar dit. Det var först efter HDK-Valand som det lossnade.
− Utbildningen var förstås lärorik rent hantverksmässigt, men den gav mer än så. Jag fick både ett kontaktnät och en realistisk bild av hur det fungerar, säger han.
Ger så många olika perspektiv
Siri Hultén gick på HDK-Valand samma år som Linus. Hon hade tidi
gare läst förlagskunskap och bestämde sig under studietiden för att starta Bokförlaget Komet, med hemvist i Stockholm.
− Det ges inte ut så mycket spansk eller latinamerikansk litteratur i Sverige. Jag startade förlaget för att få in en fot i översättarbranschen, säger Siri.
Numera ägnar hon sig mer åt redaktörsuppdrag än översättningar. Men det blir någon bok vartannat år och hon har fått fina recensioner för sitt jobb. Bland annat för romanen Nada av Carmen Laforet.
Även Siri uppskattar kontaktnätet från HDK-Valand, men särskilt minns hon textsamtalen.
− Att få läsa och diskutera varandras översättningar ger så många olika perspektiv, säger hon.
Nika håller med. Hon säger att det kändes lite lyxigt. Inte minst med tanke på att åren i arbetslivet har fått henne att inse att redaktörsläsningar oftast är ganska effektiviserade.
− Det finns en omsorg i att någon läser ens texter och noggrant diskuterar ens val på det sättet som vi gör under utbildningen. Dessutom fick vi lära oss ett språk för att kunna prata om översättningar och andra texter, säger Nika.
Yrke under viss omförhandling
Linus tycker sig se att översättaryrket har gått igenom en allmän professionalisering de senaste decennierna. Dels på grund av HDK-Valands program, som skiljer sig från andra svenska översättarutbildningar genom sitt fokus på litterära och konstnärliga processer, men också genom Översättarcentrum, där han, Nika och Siri är engagerade på olika sätt.
− Det finns en stark gemenskap och en yrkesstolthet hos oss översättare. Det är ingen som behöver sitta ensam på sin kammare, som det kanske var förr, säger Linus.
Att AI skulle kunna konkurrera ut den mänskliga översättarhjärnan inom en överskådlig framtid tror ingen av alumnerna. Däremot, menar Nika, är yrket under viss omförhandling. Hennes spaning är bland annat att den grupp hon själv tillhör, det vill säga översättare från engelska till svenska, inte kommer kunna ha kvar samma särställning som tidigare.
− Vi kommer få en arbetssituation som mer liknar den som översättare av andra språk har, vilket betyder att också vi får räkna med att jobba med litteratur på lite olika sätt, säger Nika.
Dessutom dyker det emellanåt upp nya, små förlag som axlar ansvaret för utländsk litteratur – som Siris förlag. Det finns även kulturtidskrifter som hand i hand med de små förlagen lyfter frågan lite då och då.
− Det är en levande scen, säger Linus och fortsätter:
− Boken är trots allt en fantastisk produkt, som min fru brukar säga.
Text: Camilla Adolfsson