Christoper Friman
Mot slutet hade jag räknat ut vilken sorts journalistik jag ville jobba med, berättar Christopher Friman.
Jag heter Christopher Friman och jag är reporter på magasinet Filter. Tidningens huvudredaktion finns i Göteborg, men min tjej tvingade mig att flytta till Stockholm, så nu sitter jag på vårt kontor i Hornstull. Härifrån jobbar jag med att komma på idéer och sedan omvandla dem till korta texter eller längre reportage. Jag har ett väldigt roligt jobb, men eftersom jag inte har någon direkt ämnesmässig nisch måste jag ofta lära mig väldigt mycket om väldigt underliga saker, till exempel svinuppfödning, brevduveskötsel och psykedeliska droger.
I början tyckte jag det var obehagligt att ständigt behöva börja om från noll, men folk har i regel hög tolerans för ens okunskap (den allmänna inställningen är att vi journalister är klåpare) och nuförtiden brukar jag luta mig mot ett citat från den äckligt begåvade reportageskribenten Mike Sager: »It is not shameful to be ignorant, only to remain so.«
JMG lockar människor med enormt olika ambitioner – vissa vill rädda världen, andra vill synas i TV, några är helt insnöade på sport, somliga drömmer om att avsätta fifflande kommunalråd och en rätt stor del är jätteförvirrade och vet bara att de »gillar att skriva«. Sån var jag. De första åren ägnade jag mig åt att fundera över vad jag egentligen sysslade med, men mot slutet hade jag ändå lyckats räkna ut ungefär vilken sorts journalistik jag vill jobba med. Det berodde mycket på den dåvarande gästprofessorn Karen Söderberg. Hon höll i en reportagekurs som utan tvekan var det roligaste och mest givande jag gjorde under hela utbildningen.
Råd till kommande studenter
Om jag ska komma med några tips lyder de: räkna ut vad du vill göra. Och när du räknat ut det – försök få en praktikplats som överensstämmer med den inriktningen du valt. Jag hade turen att hamna på Filter när tidningen var relativt nystartad. Praktiken ledde till att jag skrev mitt exjobb som ett reportage i tidningen, och kort därefter blev jag anställd som reporter.
Den långa praktikperioden är det absolut bästa med JMG. Eftersom skolan har så bra kontakter med branschen kan man göra i stort sett vad som helst: nyhetsjournalistik, feature, TV, radio, gräv, sport… Om man inte jobbar extra som journalist vid sidan av utbildningen är praktikperioden ens absolut bästa chans att få in en fot på den i övrigt inte så värst inbjudande arbetsmarknaden. Så tänk igenom ditt val noga.