RECLESS: Baltic 2026
Hur påverkar syrebrist havets kvävecykel, mikroorganismernas arbete och i förlängningen havets roll i klimatsystemet? Sommaren 2026 går forskare inom projektet RECLESS ombord på R/V Skagerak för att undersöka områden med extremt låga syrenivåer i Gotlandsdjupet i Östersjön.
I stora delar av världshaven är kväve ett av de ämnen som styr hur mycket plankton och andra organismer kan växa. Därmed påverkar kväve också hur mycket koldioxid havet kan ta upp från atmosfären. Men i syrefattiga havsområden förändras kvävets kretslopp. Mikroorganismer kan omvandla biologiskt tillgängligt kväve till kvävgas och lustgas – en kraftfull växthusgas.
Syrefattiga områden väntas bli vanligare i världshaven
Syrefattiga områden, så kallade oxygen minimum zones, finns i flera delar av världshaven och väntas bli vanligare när klimatet förändras. Östersjön är ett särskilt viktigt område att studera eftersom delar av havet regelbundet drabbas av mycket låga syrehalter. Gotlandsdjupet är ett av de mest välkända djupområdena i Östersjön och fungerar som en naturlig plats för att undersöka hur mikroorganismer styr kvävets väg genom ekosystemet.
Under expeditionen till Gotlandsdjupet sommaren 2026 kommer forskarlaget att samla in vattenprover och göra avancerade mätningar av syre, kväve och mikrobiella processer. Med hjälp av ny teknik, bland annat mycket känsliga syresensorer och analyser av mikroorganismer på cellnivå, vill forskarna förstå vad som faktiskt händer i de syrefattiga vattenmassorna.
Söker kunskap om det viktiga kvävet
Resultaten från Östersjön kommer att jämföras med data från andra syrefattiga havsområden i världen. Målet är att skapa bättre kunskap om hur kväve omsätts i havet, hur mycket kväve som förloras, och hur dessa processer kan påverka havens produktivitet, ekosystem och klimat i framtiden.
