Expeditionsblogg RECLESS: Baltic 2026

Vad händer ombord?

RECLESS: Baltic 2026 är en expedition som undersöker hur syrebrist påverkar kvävets kretslopp i havet – och vad det kan innebära för Östersjöns ekosystem och havets roll i klimatsystemet. 
Under expeditionen samlar forskarna in vattenprover och gör avancerade mätningar av syre, kväve och mikrobiella processer i Gotlandsdjupets syrefattiga vattenmassor. Bloggen följer arbetet bakom forskningen: instrument som sänks ner i djupet, prover som tas om hand i laboratorierna ombord, analyser som påbörjas redan till havs – och vardagen för forskare och besättning under tre intensiva veckor på R/V Skagerak.

Dag 14: Gliders – Under ytan

12 juli 2026 – Av Mathilde Girardot

"Samtidigt, under ytan och dolda av vågorna, arbetar en tyst flotta…

Ett av de viktigaste målen med RECLESS-expeditionen till Östersjön är att förstå hur mikroorganismer fungerar i vatten med mycket låga syrehalter och vilka kemiska processer de utför. 

Men hur låga är egentligen syrekoncentrationerna i det här området? Hur varierar de över tid och mellan olika delar av vårt studieområde? För att hjälpa oss att besvara dessa frågor undersöker vår tysta flotta av undervattensglidare kontinuerligt vattnen omkring oss.

Glidare (gliders) är autonoma undervattensfarkoster som rör sig mellan havsytan och havsbotten på ungefär 20 minuter. De är utrustade med en rad sensorer som mäter syrehalt, temperatur, salthalt, havsströmmar, nitratkoncentrationer och hur intensiv omblandningen av vattnet är.

Under den här expeditionen används särskilt känsliga syresensorer som kan upptäcka mycket låga syrehalter och små inflöden av syrerikt vatten. Det hjälper oss att förstå hur även små förändringar i syreförhållandena kan påverka mikroorganismernas aktivitet. Tillsammans ger dessa mätningar en detaljerad bild av den miljö där de mikroorganismer vi studerar lever.

Under de senaste två veckorna har fyra glidare kontinuerligt kartlagt vårt studieområde som en del av ett två månader långt uppdrag i samarbete med Voice of the Ocean Foundation (VOTO), som har övervakat Östersjöns vatten under de senaste fem åren.

Bild

Den 23 juni lämnade vi Gotland med glidarna fulladdade, noggrant förseglade och ordentligt fastsurrade på däcket ombord på Ocean Scout. Tillsammans med besättningen styrde vi mot en plats så nära studieområdet som möjligt, där forskningsfartyget R/V Skagerak snart skulle påbörja sitt vetenskapliga arbete. Lugnt hav och vackert väder gav perfekta förhållanden för utsättningen.

En efter en sjösattes glidarna försiktigt från fartygets akter. Deras antenner flyter upp till ytan, där de kan kommunicera med piloterna på land via satellit. Efter de sista kontrollerna skickar piloterna kommandot "GO" – och så ger de sig av på flera veckors autonom upptäcktsfärd under havsytan.

De första resultaten ser redan mycket lovande ut!

Det mest spännande är att satellitkommunikationen gör det möjligt för oss att följa glidarnas mätningar nästan i realtid. Medan vi samlar prover och genomför experiment ombord på R/V Skagerak fortsätter glidarna att kartlägga vattnen omkring oss och ger viktig miljöinformation som sätter de mikrobiella processer vi studerar i sitt sammanhang. 
De första resultaten ser redan mycket lovande ut!"

Dag 9: Vem gömmer sig i Östersjön?

7 juli - Av Andrea Kosier

När vi människor blickar ut över havet från en brygga eller från ett fartygsdäck gör de flesta instinktivt samma sak – spanar ner i vattnet och hoppas få syn på havets stora sevärdheter: fiskar, krabbor, sjöborrar – och, med lite tur, kanske till och med en val.

Ombord på R/V Skagerak har vi gott om tid att blicka ut över det blå vattnet. Men för oss finns de verkligt intressanta upptäckterna inte där de syns med blotta ögat. Vi letar i stället efter mikroorganismer – de som driver kvävets kretslopp och styr hur kväve återvinns eller försvinner i syrefattiga vatten.

En enda droppe vatten från Östersjön innehåller tusentals mikroorganismer. För att kunna se dem i mikroskop behöver vi först samla in dem. Vi filtrerar havsvatten genom ett membran med porer som bara är 0,22 mikrometer stora. Där fastnar mikroorganismerna på filtrets yta. Man kan tänka på filtret som ett fisknät för mikroskopiskt liv.

En enda droppe vatten från Östersjön innehåller tusentals mikroorganismer. 

När vi väl har fångat dem använder vi en metod som kallas fluorescens in situ-hybridisering, eller FISH. Vi designar fluorescerande sonder som binder till just de mikroorganismer vi vill studera. När proverna senare analyseras i våra hemlaboratorier kan vi se dem i mikroskopet, där våra målgrupper lyser upp och blir synliga.

Ombord på R/V Skagerak “fiskar” vi just nu upp mikroorganismer på filter. Tillbaka i laboratoriet kommer vi att ta reda på vilka mikroorganismer som lever på olika djup, hur de är fördelade, hur de ser ut och hur många de är.

Den kunskapen hjälper oss att koppla mikroorganismernas förekomst och utbredning till de processer i kvävets kretslopp som vi studerar i Östersjön.

Dag 8: Kampen mot klockan när mikroberna når däck

6 juli 2026 - Av Britt Abrahamson

"De in situ-instrument som vi har satt ut från R/V Skagerak gör ett imponerande arbete med att fånga ögonblicksbilder av mikrobiella samhällen där de lever i Gotlandsdjupet. Men instrumenten kan bara undersöka ett begränsat antal djup.

För att förstå hur de mikrobiella samhällena förändras i övergången från syrerika ytvatten till den djupa syrefria bassängen samlar vi därför också in vatten från många tätt placerade djup, för omedelbar hantering ombord.

Bild

Ett av våra mål är att förstå vilka mikroorganismer som finns där och hur deras aktivitet formar övergången mellan syrerika och syrefria vattenmassor. För att göra det samlar vi in både DNA och RNA genom att filtrera vatten från specifika djup. DNA visar vilka mikroorganismer som finns och vad de har för möjligheter att göra, medan RNA visar vilka gener som är aktiva. 
Tillsammans gör mätningarna det möjligt att bygga högupplösta profiler av mikrobiella samhällen och deras aktivitet i Östersjön.

I samma ögonblick som provtagningsflaskorna lyfts upp på däck på R/V Skagerak börjar en kamp mot klockan. När proverna väl är ombord utsätts mikroorganismerna för snabba förändringar i temperatur, tryck och syre. Deras miljö börjar förändras direkt, och därför måste vi ta hand om proverna så snabbt som möjligt.

I samma ögonblick som provtagningsflaskorna lyfts upp på däck på R/V Skagerak börjar en kamp mot klockan. 

Vi pumpar snabbt havsvattnet genom två filter. Det första fångar upp mikroorganismer som sitter på sjunkande organiska partiklar, medan det andra samlar in frilevande mikroorganismer. Direkt därefter snabbfryses filtren, så att DNA och RNA bevaras tills de kan analyseras vidare i våra hemlaboratorier.

De genetiska profilerna är bara en del av pusslet. Genom att kombinera DNA- och RNA-mätningar med våra in situ-inkubationer och processmätningar ombord kan vi börja koppla de mikrobiella samhällena till de kemiska omvandlingar de driver i Gotlandsdjupet."

Dag 3: Ett undervattenslaboratorium

1 juli 2026 – Av Morten Larsen

"I dag satte vi ut en av de mest spännande utrustningarna vi har med oss ombord på R/V Skagerak.

Bild

När våra två inkubatorer sänks ner under ytan blir de till små autonoma laboratorier, som genomför experiment under de naturliga miljöförhållanden som mikroorganismerna själva lever i.

Många studier av mikrobiell aktivitet börjar med att vatten från djupet tas upp till fartyget. Men för mikroorganismer som lever i Östersjöns syrefattiga vatten kan själva resan till ytan förändra deras miljö. När vattnet förs upp minskar trycket, temperaturen stiger och syre kan komma in i provet. Det kan påverka den mikrobiella aktiviteten redan innan mätningarna har börjat.

Bild

Vår lösning är att genomföra experimenten där mikroorganismerna finns.

Instrumenten, som kallas in situ-inkubatorer, samlar in havsvatten direkt på djupet och behåller vattnet under dess naturliga temperatur-, tryck- och syreförhållanden. Därefter tillsätts stabila isotopmarkörer – ofarliga markörer som gör det möjligt för oss att mäta hur mikroorganismerna omsätter kol och kväve.

Bild

'Vår lösning är att genomföra experimenten där mikroorganismerna finns.

Under de kommande 32 timmarna kommer inkubatorerna automatiskt att samla in och bevara en serie prover. På så sätt skapas en tidslinje över den mikrobiella aktiviteten, utan att vattnet någonsin exponeras för syre.

Medan vi fortsätter arbetet i laboratorierna ombord på R/V Skagerak genomför våra undervattenslaboratorier tyst sina egna experiment många meter under oss.

Vi ser fram emot att hämta upp inkubatorerna igen och ta reda på vad mikroorganismerna har haft för sig under ytan."

Bild

Bild