Experter: Sociala medier

Interaktion och agerande, vuxna och unga

Sociala medier och människors livsvillkor

Margareta Bohlin forskar om hur människor i olika åldrar agerar och interagerar på sociala medier och hur detta påverkar vardag, relationer och yrkesliv hos dem som arbetar med unga och vuxna. Hon har studerat ungdomars riskbeteenden både online och offline, inklusive frågor om sexuell utveckling på nätet. Hennes forskning omfattar också hur sociala medier fungerar som arena för gemenskap, organisering och motstånd, samt vilka utmaningar som följer i form av hat, hot och desinformation – och hur dessa kan bemötas. Hon har dessutom särskild expertis inom frågor som rör beroende och existentiell hälsa. 
Margareta Bohlin, docent i psykologi, kontakta helst genom e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se , telefon: 031–786 1687 

Sociala mediers påverkan på sömn, hälsa och relationer 

Alexandra Weilenmann forskar om hur digitala (i synnerhet sociala) medier formar människors vardag och välbefinnande. Hennes forskning berör bland annat barns och ungas användning av digitala medier (ofta kallat ”skärmtid”) och vilken roll dessa medier spelar genom att påverka och fungera som verktyg för att hantera sömn, hälsa och relationer. Hon undersöker också hur selfies och delande av bilder bidrar till att skapa sociala gemenskaper. Med fokus på människor och design vill hon utveckla en djupare förståelse av digitala mediers konsekvenser och öppna för en mer nyanserad diskussion om teknikens plats i samhället. 

Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, telefon: 070–303 2953, e-post: alexandra.weilenmann@ait.gu.se 

Barn som influencers i sociala medier

Ylva Ågren forskar om barn och unga som influencers i sociala medier, med utgångspunkt i deras perspektiv och röster. Hon analyserar hur ålder, kön och klass samverkar med digitala plattformar, reklam och visuell kultur, och hur barndom, arbete och fritid omförhandlas i den växande influencerkulturen. Hennes forskning fokuserar på barn som kulturella aktörer och producenter, med särskild tonvikt på rättigheter, deltagande, kulturskapande och arbete i digitala mediemiljöer.
Ylva Ågren, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 076–618 5459, e-post:  ylva.agren@gu.se

Nätmobbning

Var och varannan dag hör man talas om barn och ungdomar som utsätts för nätmobbning. Nätmobbning kännetecknas bland annat av att den kan pågå 24 timmar om dygnet, informationen sprids snabbt till en stor publik och det finns ingen fristad från mobbningen för den som är utsatt. Sofia Berne medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika aspekter av nätmobbning. Forskningen handlar bland annat om att undersöka utseenderelaterad nätmobbning och hitta effektiva metoder mot nätmobbning. 
Sofia Berne, universitetslektor i psykologi, telefon: 031–786 16 62, e-post: sofia.berne@psy.gu.se

Sociala mediers påverkan på barn och ungas kroppsuppfattning 

Carolina Lunde har studerat hur barn och ungdomars kroppsuppfattning (tankar, känslor, attityder och beteenden som har med kroppen att göra) samspelar med vad unga gör online, till exempel när det kommer till att intressera sig för utseenderelaterat innehåll på sociala medier eller att lägga upp bilder på sig själv. Hon har också studerat ungdomars sexuella erfarenheter på sociala medier, däribland ungas upplevelser av att skicka eller ta emot nakenbilder. Ett ytterligare forskningsspår har varit sexuella övergrepp som sker via digitala kanaler. 
Carolina Lunde, professor i psykologi, telefon: 0708-28 87 31, e-post: carolina.lunde@psy.gu.se  

Sociala medier och peer-support som resurser för sörjande föräldrar 

Ylva Hård af Segerstad forskar om hur sociala medier och peer-support kan fungera som viktiga resurser för föräldrar som förlorat barn i deras process att hantera sorgen. Ett övergripande fokus är hur sociala medier kan utgöra kompletterande och kompenserande resurser för människor i behov av olika typer av stöd i ett allt mer digitaliserat samhälle. Hon studerar också etiska och metodologiska aspekter av ansvarsfull forskning kring användning av sociala medier. 
Ylva Hård af Segerstad, professor i kommunikation, telefon: 031−786 32 20, e-post: ylva.hard-af-segerstad@ait.gu.se

Känslor som valuta i sociala medier  

I sociala medier används ofta känslor för att skapa engagemang och många överdriver eller förfalskar sina känslomässiga problem för att få uppmärksamhet, medkänsla eller sympati från andra. Detta kallas ibland ”sadbaiting” eller ”sadfishing” i amerikanska medier. Hur påverkar detta vårt sätt att mötas på nätet vs. ansikte mot ansikte? Vad händer när gränsen för vad som är privat förskjuts? 
Nanna Gillberg, forskare i företagsekonomi, kan svara på frågor om hur sociala medier påverkar normer och värderingar, socialt klimat och ekonomiskt värdeskapande. telefon: 031–786 5609, e-post: nanna.gillberg@gu.se

Radikalisering på sociala medier 

Anton Törnberg forskar om högerextrem organisering och radikalisering i sociala medier. Fokus är på hur radikala diskurser uppkommer och sprids, samt hur dessa hänger ihop med politiskt motiverat våld. Han är författare till boken "Intimate Communities of Hate: Why social media fuels far-righ extremism" samt medverkar i och driver flera forskningsprojekt som bland annat undersöker våld mot flyktingar och klimatförnekelse. 
Anton Törnberg, docent i sociologi, e-post: anton.tornberg@gu.se

Hat och motstånd på sociala medier 

Sama Khosravi-Ooryad studerar sociala medier som arena för både hat och motstånd. Hon undersöker hur antifeministiska näthatskulturer växer fram globalt och hur digitala feministiska nätverk organiserar sig för att bemöta hat och misogyni online. I en studie från 2024 analyserar hon fenomenet ”meme-feminism” på iranska sociala medier, där memes används både som politisk satir och som feministisk motstrategi. 
Sama Khosravi-Ooryad, EU-doktorand vid Institutionen för kulturvetenskaper, e-post: sama.ooryad@gu.se

Hat och konspirationsteorier 

Mathilda Åkerlund forskar om högerradikalism, kvinnohat, incels och konspirationsteorier online samt vilken roll internet och olika typer av digitala miljöer spelar i skapandet och spridningen av sådana idéer. 
Mathilda Åkerlund, postdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap, e-post: mathilda.akerlund@gu.se  

Varumärken och sociala medier  

Företag använder sociala medier för att skapa starka och attraktiva varumärken genom berättelser som engagerar. Varumärkesforskaren Eva Ossiansson kan svara på frågor om hur företag kan anpassa sin marknadsföring för att möta nya konsumtionsmönster och bygga långsiktiga relationer med sina kunder.  
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, 070–843 9280, eva.ossiansson@handels.gu.se 

Lagstiftning och brott

Den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet 

Moa Bladini forskar om hat och hot på nätet ur ett genusperspektiv. Hon har särskilt studerat digitala kränkningar och övergrepp mot kvinnor och tjejer i ett nordiskt perspektiv. Vilket rättsligt skydd har enskilda när de utsätts för hat och hot i sociala medier och vilket skydd saknas?  
Moa Bladini, universitetslektor i straffrätt, telefon: 031−786 1293, e-post: moa.bladini@law.gu.se (nås som regel lättast per mail) 

Sociala medier och sexbrott mot barn

Marie Eneman forskar om en av de mest kritiska utmaningarna som digitaliseringen i samhället gett upphov till, nämligen sexuell exploatering av barn samt samhällets respons i form av lagstiftning och tekniska lösningar (internetfiltrering). Just nu i ett projekt som studerar hur svensk polis arbetar med offeridentifiering vid barnpornografibrott. Hon är även involverad i översyn av svensk lagstiftning kring barnpornografi och det som brukar benämnas grooming. 
Marie Eneman, docent i informatik, telefon: 070–975 8844, e-post:  marie.eneman@ait.gu.se 

Språk och politisk kommunikation

Politiska partier, strategisk kommunikation och digitalisering 

Marie Grusell forskar om politiska partiers strategier med särskilt fokus på sociala medier och strategisk kommunikation. Sedan 2009 har hon studerat svenska partiers valkampanjer och följt hur deras närvaro på olika medieplattformar har utvecklats till en mer pragmatisk kombination av digitala och traditionella verktyg. Hennes forskningsfokus kan sammanfattas under temat: Påverkan – på nya villkor. 
Marie Grusell, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 031–786 4985, 070–672 1996, e-post: marie.grusell@jmg.gu.se

Satir i sociala medier 

Orla Vigsø forskar om politisk kommunikation, i synnerhet visuell kommunikation och satir bland annat på nätet och i sociala medier. Skrev avhandling 2004 om 2002 års valaffischer och publicerade 2025 En liten bok om satir. 
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

Politisk polarisering på sociala medier 

Albert Wendsjö forskar om polarisering mellan politiker på sociala medier. Han studerar politikers användning av Twitter/X, men även effekterna av polariserande retorik på politiker och väljare. Albert Wendsjö, doktorand i statsvetenskap, e-post: albert.wendsjo@gu.se 

Sociala medier och språk 

Evie Coussé forskar om språkbruk i svenska sociala medier (Familjeliv, Flashback, Twitter/X). Språket där är mindre formellt och redigerat än andra typer av skriftspråk, vilket gör sociala medier till en utmärkt källa för att utforska pågående förändring inom ordförråd, stavning och grammatik. Evie har bland annat undersökt uppkomsten av det könsneutrala pronomenet hen, förekomsten av det talspråknära dom istället för de/dem, och bortfall av infinitivmärket att i kommer att. 
Evie Coussé, docent i språkvetenskap, e-post:  evie.cousse@sprak.gu.se 

Språk och kommunikation på nätet 

Jenny Myrendal forskar om hur betydelser av ord förhandlas fram mellan deltagare i både talad interaktion och på sociala medier. Hon undersöker hur människor tillsammans skapar mening och hanterar oenighet i interaktion. 
Jenny Myrendal, filosofie doktor i lingvistik, e-post: jenny.myrendal@gu.se   

Nyheter och och kommunikation

Nyhetsförmedling på Tiktok

Chiao-I Tseng är specialiserad på trender, nyheter, faktabaserade och personliga berättarstrategier på sociala medier. Hennes forskning undersöker hur nyhetsberättelser förändras när de flyttas från traditionella medier till plattformsbaserad journalistik. Genom analys av inlägg på sociala medier och nyhetsinnehåll på TikTok kopplar hon sociopolitiska frågor som desinformation, högerextrema övertygelsesstrategier, propaganda riktad mot barn och ungdomar samt unga vuxnas mottagande av videor på sociala medier.
Chiao-I Tseng, universitetslektor i kommunikation, telefon 076–618 64 58, e-post: chiaoi.tseng@ait.gu.se. Chiao-I Tseng föredrar att intervjuas på engelska.

Ungas nyhetskonsumtion och sociala medier

I en kvalitativ studie med 44 gymnasieungdomar har Maria Jervelycke Belfrage undersökt ungas nyhetskonsumtion i sociala medier. Flertalet av de unga som deltog i studien uppgav att de är intresserade av nyheter och av vad som händer i deras omvärld, både i Sverige och internationellt. De flesta svarade att nyheter dyker upp på ett slumpmässigt sätt i deras sociala flöden. 
Maria Jervelycke Belfrage, universitetsadjunkt i radiojournalistik, telefon: 031−786 4978, e-post: maria.jervelycke@jmg.gu.se