Joakim Andersson
Om Joakim Andersson
Jag är filosofie doktor i pedagogiskt arbete, lektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap.
Undervisnings- och forskningsintressen
Mina forskningsintressen rör slöjdlärares kommunikation och undervisning som didaktiskt och pedagogiskt verktyg. Jag intresserar mig särskilt för betydelsen av elevers förförståelse och utveckling av förståelse, och hur detta påverkas av lärares sätt att kommunicera, både grundskolans slöjdundervisning och inom högre utbildning. Ett centralt fokus är hur läraren kan skapa goda förutsättningar för förståelse och i förlängningen lärande genom valet av kommunikationsform. Jag är även intresserad av förhållandet mellan det verbala och det konkreta, samt av det visuella i form av fysiska redskap, artefakter och skisser som medierande resurser i undervisningen.
Nyckelord
slöjd, slöjdlärarutbildning, didaktik, kommunikation, lärande, lärprocesser och undervisning
Nordisk samverkan
Jag har under många år varit anlitad som föreläsare och hållit olika workshopar vid slöjdlärarutbildningar på exempelvis universitet på Färöarna och i Estland, både för grundutbildningsstudenter och masterstudenter. Jag medverkar sedan länge vid utbildningsdagar för verksamma slöjdlärare i Danmark och Estland. Under två terminer (2023–2024) var jag ansvarig för grundutbildningen i slöjd vid Färöarnas universitet och har där även hållit i fortbildningsdagar för gymnasielärare i praktisk-estetiska ämnen.
Syftet med samverkan är att sprida och diskutera forskningsresultat både egna och andras samt att dela erfarenheter kring olika tekniker och material, i syfte att utveckla slöjdundervisning, forskning och slöjdlärarutbildning i Norden. Mitt nordiska samarbete och engagemang har pågått sedan 2011 och utvecklas ständigt.
Skolverksuppdrag
Under 2025 är jag huvudskribent tillsammans med Peter Hasselskog för Skolverksuppdraget med att ta fram instruktioner för kommande kursplan i grundskolans slöjdämne
Sektionsredaktör
Sedan 2023 är jag verksam som sektionsredaktör för forskningstidskriften FormAkademisk.
https://journals.oslomet.no/index.php/formakademisk/index
Pågående forskningsprojekt
Skolämnet slöjds syfte, status, möjligheter och begränsningar i Danmark, Estland, Färöarna och Sverige
Projektet är ett nordiskt-baltiskt forsknings- och utvecklingssamarbete som syftar till att fördjupa förståelsen av slöjdämnets likheter och skillnader mellan Danmark, Estland, Färöarna och Sverige. Arbetet fokuserar på att identifiera specifika förtjänster och utmaningar i respektive lands undervisningstradition, med målet att skapa en gemensam bild av hur slöjdämnet kan utvecklas i ett internationellt sammanhang.
Målet är att etablera ett långsiktigt och välfungerande nätverk mellan slöjdlärare, lärarutbildare och forskare, där deltagarna gemensamt bidrar till att stärka slöjdämnets roll som en väsentlig del av skolan i de medverkande länderna både under projektets genomförande och efteråt. En styrka i projektet är att erfarenheter från olika nationella slöjderfarenheter från såväl ungdomsskola, slöjdlärarutbildning och slöjdforskning i deltagande länder kan inspirera och utveckla slöjdområdet. Det gemensamma forskningsarbetet skapar en internationell kunskapsbas som kan stödja utvecklingen av slöjdämnet, slöjdlärarutbildningen och ämnesdidaktisk forskning i deltagande länder
Jag är initiativtagare och ledare för projektet. Övriga deltagare är Peter Hasselskog (Sverige), Tarja Karlsson Häikiö (Sverige), Andry Kikkull (Estland), Aron Lips (Estland), Noomi i Dali (Färöarna), Bolette Kremmer Hansen (Danmark) samt Ann Højgaard Slot (Danmark)
Projekt finansieras av Riksbankens jubileumsfond
Bedömning och examination i slöjdlärarutbildning
Projektet är ett nordiskt forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige, Danmark, Norge och Färöarna, och syftar till att fördjupa förståelsen för hur bedömning och examination i slöjdutbildning på universitetsnivå kan utformas för att faktiskt spegla det som avses att bedömas och examineras. Projektet har hitintills visat att det förekommer betydande variationer i examinationsformer i deltagande länders slöjdlärarutbildningar. Genom gemensamma diskussioner och reflektioner kring möjligheter och utmaningar med olika ingångar är målet att utveckla bedömnings- och examinationsformer, och att därigenom öka studenters möjligheter till djupare förståelse och lärande.
Jag är initiativtagare och ledare för projektet. Övriga forskare är Stina Westerlund (Sverige), Peter Hasselskog (Sverige), Marcus Samuelsson (Sverige), Siri Homlong (Sverige), Bolette Kremmer Hansen (Danmark), Noomi i Dali (Färöarna), Jostein Sandven (Norge) samt Bente Helen Skjelbred (Norge)
Projektet finansieras av Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd, Nordfo
Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker
Projektet är ett forskningssamarbete mellan Sverige och Danmark som syftar till att fördjupa förståelsen av kommunikationens roll i slöjd- och hantverksmässig undervisning, särskilt i relation till elevers möjligheter till förståelse och lärande. Fokus ligger på hur lärarens sätt att kommunicera verbalt, kroppsligt och visuellt påverkar elevernas möjligheter att ta till sig instruktioner och utveckla kunskap över tid.
Utgångspunkten är att kommunikation inte enbart handlar om informationsöverföring, utan är en aktiv och flerdimensionell process som formar lärandets villkor. Genom att studera konkreta undervisningssituationer undersöks hur olika kommunikationsformer skapar, förstärker eller hindrar förståelse hos elever, samt hur detta i förlängningen påverkar deras lärande. Målet är att bidra med kunskap som kan stödja utvecklingen av undervisningspraktiker där kommunikationen medvetet används som ett didaktiskt verktyg särskilt i slöjd, hantverk och andra praktisk-estetiska verksamheter, där kropp, material och språk samverkar.
Joakim Andersson, Peter Hasselskog, Bent Illum och Lone Brøns Pedersen.
Projektet finansieras av Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd, Nordfo
Skissens betydelse i slöjdundervisning
Att formulera en idé och därefter förverkliga den i handling innebär ofta att olika alternativ måste prövas och omprövas. I detta sammanhang får skissen en central funktion genom att fantasin kan externaliseras på papper och därmed visualiseras, både för den som skissar och för andra. Att enbart förklara något verbalt kan ofta vara problematiskt, särskilt när förkunskaperna skiljer sig åt mellan samtalspartner. Skissen erbjuder då en gemensam utgångspunkt som gör det möjligt för mottagaren att skapa en föreställning som motsvarar den hos den som förklara.
Joakim Andersson Och Margareta Häggström
Projektet finansieras av HDK-Valand
Mitt avhandlingsarbete
Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning (2021). Avhandling syftar till att undersöka och analysera de olika sätt på vilka slöjdlärare kommunicerar när de undervisar om handlingsburen kunskap, samt vilka konsekvenser olika kommunikationsformer mellan lärare och elev får för kommunikationen. I avhandlingen har lärarnas kommunikation studerats med hjälp av videodokumentation, MP3-inspelningar, intervjuer, stimulated recall och fokusgruppsintervjuer.
Resultaten visar att slöjdlärare använder åtta olika kommunikationsformer vid instruktion: traditionell tredimensionell gruppinstruktion, verbal, verbal med verktyg, verbal med kroppsspråk, enbart verktyg, enbart kroppsspråk, kropp mot kropp samt avsiktlig tystnad. Vidare analys av de olika kommunikationsformerna visar att de kan användas på olika sätt i relation till fiktiv eller konkret kommunikation. Dessa kallas kommunikativa resurser. Fiktiv kommunikation är en ”som om”-handling, medan konkret kommunikation innebär att läraren demonstrerar en handling. Elevens förkunskaper och lärarens valda kommunikationsform har en central relation till varandra.
De efterföljande stimulated recall och intervjuerna gav lärarnas perspektiv på varför de använde en viss kommunikationsform och kommunikativ resurs, utöver vilket resultat som var avsett. Analyserna visar viss variation i lärarnas grad av medvetenhet om sin kommunikation och konsekvenserna av deras valda kommunikationsform när de ger instruktioner för handlingsburen kunskap. En lärares medvetenhet om kommunikationsformen är betydelsefull för den didaktiska planeringen av hur olika instruktioner ska genomföras i samband med lärande av slöjd. Medvetenhet om det egna förhållningssättet är en förutsättning för att kunna välja lämpliga kommunikationsformer för vad som ska läras ut och för vem som ska undervisas. Om samma förhållningssätt alltid används ges inte eleverna möjlighet till anpassad undervisning. Varje elevgrupp består av olika individer med varierande förkunskaper och olika lärstilar, vilket innebär att lärarens kommunikativa val inte enbart kan baseras på uppgiften och dess utformning, utan också måste anpassas till vad instruktionen innebär och vem som tar emot den.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67190