Bild
Sjusksköterska sitter i digitalt möte med patient
Länkstig

Viktigt att fånga upp olika mål inför bröstrekonstruktion

En ny studie från Göteborgs universitet visar att kvinnor kan ha olika mål med en bröstrekonstruktion, från estetik och identitet till funktion, rörelsefrihet och vardagsliv. Därför behöver vården tidigt fånga upp vad kvinnan hoppas uppnå och tillsammans med henne resonera kring vad som är realistiskt möjligt med operationen.

Forskarna har undersökt vilka mål och förväntningar kvinnor själva uttrycker inför en bröstrekonstruktion. Resultaten visar att samma operation kan få olika betydelse beroende på kvinnans livssituation, erfarenheter och vad hon hoppas att rekonstruktionen ska leda till. När kvinnans egna mål blir tydliga blir det lättare för vården att ge mer träffsäker information, prata om möjliga avvägningar och tillsammans med patienten resonera kring vilken väg som är mest rimlig.

Två kvinnor kan välja samma metod men ha helt olika förhoppningar om vad operationen ska ge dem

Mer än en kirurgisk fråga

Kvinnor som opererades i förebyggande syfte för att minska risken för bröstcancer lyfte oftare estetiska önskemål, medan kvinnor som levt utan bröst en tid  innan rekonstruktionen oftare beskrev mer praktiska mål, som att slippa hantera en protes, kunna välja kläder friare och leva ett aktivt liv utan begränsningar. Hos kvinnor som opererades i samband med cancerbehandling handlade rekonstruktionen oftare om att återfå normalitet, funktion och vardag efter sjukdom och behandling.

– Det viktigaste resultatet är att kvinnor går in i bröstrekonstruktion med olika mål, säger Anna Paganini, docent i omvårdnad vid Göteborgs universitet och studiens försteförfattare.

I materialet återkom också frågor om identitet, kvinnlighet, självkänsla och känslan av att bli hel igen.

– Två kvinnor kan välja samma metod men ha helt olika förhoppningar om vad operationen ska ge dem. Om vårdpersonalen inte känner till vad som är viktigast för den enskilda kvinnan finns en risk att man talar förbi varandra, säger Anna Paganini.

Ett stöd för tydligare mål

Resultaten är de första från GoBreast2, en större Cancerfonden-finansierad studie där omvårdnadsforskning är en central del. Inom projektet används PEGASUS, en metod som hjälper kvinnor att formulera egna mål och förväntningar inför bröstrekonstruktion.

Metoden har översatts från England och anpassats till svensk vårdkontext. I dag erbjuds kvinnor som kommer på remiss för bröstrekonstruktion ett digitalt möte med en specialistsjuksköterska före mötet med kirurgen.

– Den största vinsten med PEGASUS är att kvinnan får tid att formulera och tänka högt kring det som är viktigt innan mötet med plastikkirurgen, säger Anna Paganini.

Förhoppningen är att arbetssättet ska bidra till mer personcentrerade samtal, där kvinnans egna mål blir en tydlig del av rådgivningen inför rekonstruktion. Det kan göra det lättare att hantera förväntningar och att tillsammans välja en väg som både känns meningsfull för patienten och är kirurgiskt möjlig

– När kvinnans egna mål blir tydliga blir det lättare att ge individuellt anpassad information, prata om möjliga avvägningar och tillsammans komma fram till vilken väg som är mest rimlig för just henne, avslutar Anna Paganini.

Mer om studien

Are Expectations in Breast Reconstruction Manageable? A Mixed-Methods GoBreast II Study on Women’s Goals of Breast Reconstruction After Mastectomy 

 Clinical Breast Cancer, april 2026

Studien i korthet:
• Undersökte vilka mål och förväntningar kvinnor själva uttrycker inför en bröstrekonstruktion efter att ett eller båda brösten opererats bort.
• Visade att rekonstruktion kan betyda olika saker för olika kvinnor, beroende på livssituation, erfarenheter och skäl till operationen.
• Kvinnor som opererades i förebyggande syfte lyfte oftare estetiska önskemål, medan kvinnor som levt utan bröst en tid oftare beskrev praktiska behov i vardagen.
• Resultaten pekar på behovet av att tidigt fånga upp kvinnors egna prioriteringar, förväntningar och frågor inför vårdens samtal om bröstrekonstruktion.

Studien är den första publikationen från GoBreast2, en större Cancerfonden-finansierad studie där omvårdnadsforskning är en central del.

Författare: Anna Paganini, Susanne Ahlstedt Karlsson, Linda Myrin Westesson, Camilla Larsson, Alexandra Uusimäki, Karolina Svensson, Timea Sparding och Emma Hansson.