Bild
Foto av EU-byggnad i Bryssel med EU-flaggor hängande utanför entrén
Länkstig

Vänsterväljare för första gången mest positiva till Sveriges EU-medlemskap

Publicerad

För första gången sedan mätningarna inleddes är väljare som står klart till vänster mer positiva till EU och till det svenska medlemskapet än högerväljarna. Detta är historiskt då personer till vänster traditionellt varit mest kritiska till EU.

Sedan Sverige gick med i EU har SOM-institutet vid Göteborgs universitet mätt inställningen till såväl unionen som till det svenska medlemskapet. Stödet för unionen har de senaste åren varit relativt högt och stabilt, och Storbritanniens utträde har inte lett till några åsiktsförskjutningar hos den svenska befolkningen. Rapporten Svenska trender 1986–2021 visar att hösten 2021 var 57 procent i huvudsak för medlemskapet jämfört med 17 procent som var i huvudsak emot. Nya analyser i kapitlet Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU visar vilka förändringar som sker under ytan.

Ombytta roller för vänstern och högern i synen på medlemskapet

– En mycket stark och snabb ökning av stödet hos personer som står till vänster politiskt har synts de senaste åren, medan de till höger antingen har legat kvar på samma nivåer eller till och med blivit mindre positiva till EU, säger Marcus Weissenbilder, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet och en av författarna till kapitlet.

Linjediagram över EU-medlemskapsopinionen över tid i olika politiska grupper

För första gången i mätningens historia är till och med de som politiskt står klart till vänster mer positiva än samtliga högersympatisörer. Allra mest positiva är sedan 2018 de som står något till vänster. Mest kritiska är personer som säger sig stå varken till vänster eller höger. Personer som står klart till höger har, bortsett från år 2019, aldrig varit så kritiska till det svenska medlemskapet som nu.

Centerpartister mest positiva till det svenska medlemskapet

För samtliga partier till vänster om mittstrecket i den svenska partirymden har andelen som säger sig i huvudsak vara för ett medlemskap i EU ökat både på kort och lång sikt. Vid senaste mättillfället svarade 80 procent av centerpartisterna att de var för medlemskapet, högre andel än för både liberaler och moderater som historiskt sett varit mest EU-positiva.

Sverigedemokraterna har sedan sitt intåg i riksdagen lyckats samla många EU-kritiker, men 23 procent av Sverigedemokraterna är ändå för ett EU-medlemskap vilket är stabilt över tid. Vänsterpartiets anhängare har svängt, framför allt mellan åren 2013 och 2017, och idag är så många som 56 procent för. Störst ökning på kort sikt syns för Miljöpartiets sympatisörer som sedan 2017 gått från 56 procent till 69 procent positiva.

– Det är tydligt att EU-medlemskapet idag inte handlar om samma sakfrågor som det gjorde på nittiotalet. En delförklaring till uppgångarna för V, C och MP kan vara ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor i EU, säger Marcus Weissenbilder.

Stapeldiagram över inställning till EU-medlemskap över flera mätår och uppdelat på partipreferens

Att vänsterpartister är klart mer positiva till ett svenskt EU-medlemskap än sverigedemokrater förstärks även av resultaten på frågan om huruvida Sverige bör folkomrösta om att lämna EU. 44 procent av sverigedemokraterna tycker att en sådan folkomröstning är ett bra förslag jämfört med 18 procent av vänsterpartisterna.

En EU-gemensam armé?

SOM-undersökningen innehåller även andra frågor kring EU och attityder till unionen. En särskilt intressant fråga inför framtida undersökningar är huruvida svenskarna anser att EU bör ha en gemensam armé. Den senaste undersökningen genomfördes precis innan kriget i Ukraina, men fann ändå visst stöd för detta. För samtliga partier till höger om mitten var det mellan 36 och 37 procent som tyckte detta var ett bra förslag, och även 26 respektive 22 procent bland centerpartister och socialdemokrater. Kommande hösts SOM-undersökning kommer att visa hur opinionen kring militära allianser i Europa påverkar svenskarnas inställning till detta förslag.

Mer information
  • Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje höst sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
  • Undersökningen skickades ut till ett slumpmässigt urval om 24 500 personer mellan 16 och 85 år boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent. Fullständig dokumentation finns i rapporten Den nationella SOM-undersökningen 2021 – en metodöversikt.
  • Kapitlet Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder är ett förhandspublicerat bokkapitel från den kommande forskarantologin Du sköra nya värld.
  • Hela boken släpps den 22 juni och blir då fritt tillgänglig via SOM-institutets webb.