Vältränade tonåringar klarade covid bättre senare i livet
De män som gjorde bra ifrån sig på mönstringens fysiska test i sena tonåren har i högre grad kunnat undvika sjukhusvård när de under pandemin fått covid, uppemot 50 år senare. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en registerstudie, vars resultat publiceras i tidskriften BMJ Open.
Studien är baserad på det svenska värnpliktsregistret, som innehåller data om över 1,5 miljoner svenska män som mönstrat mellan åren 1969 och 2005. Nästan alla dessa män genomgick då både cykeltest och styrketest. Omkring 2500 av männen i värnpliktsregistret behövde senare sjukhusvård med covid, under våren 2020.
Samkörde register
För studien delade forskarna in männen i tre grupper baserat på deras resultat i konditions- och styrketesten. Data samkördes med sjukhusregistret, intensivvårdsregistret och dödsregistret. Resultaten visar på en tydlig koppling mellan kondition och styrka i ungdomen och risken att behöva sjukhusvård för covidinfektion, mellan 15 och 50 år efter mönstringen.
– På befolkningsnivå kan vi se att både bra kondition och god
muskelstyrka i sena tonåren är skyddande faktorer vid covidinfektion. Risken att dö under våren 2020 var hälften så stor om man hade god kondition vid mönstring, jämfört med dem med sämst kondition. För dem som var starka vid mönstringen ser vi en liknande skyddande effekt, säger Agnes af Geijerstam, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som är studiens huvudförfattare.
Eftersom de äldsta männen i studien ännu inte fyllt 70 år var dödsfall i covid dock ovanligt i studien.
Skyddseffekt oavsett övervikt
Värnpliktsregistret innehåller också data om de unga männens längd och vikt.
– Flera tidigare studier har visat att fetma är en riskfaktor för svår covid-19, men vi ser att god kondition och styrka är en skyddande faktor för alla, även för män med fetma eller övervikt, säger professor Lauren Lissner, senior medförfattare till studien.
Däremot kunde männens längd i studien kopplas till risken för svår covidinfektion.
– Ju längre männen var desto större var risken att de behövde avancerad vård när de fått covid, men riskökningen per centimeter är mycket liten. Längden är dessutom en faktor vi inte kan påverka, medan vi kan förbättra vår kondition och styrka, säger Agnes af Geijerstam.
Stärker immunförsvaret
Det finns sedan tidigare många studier som visat på den skyddande effekten av god fysisk kondition vid en mängd sjukdomstillstånd, inklusive infektioner. Att immunförsvaret stärks och inflammationsbenägenheten minskar av fysisk aktivitet är fastställt. En god kondition i ungdomen tros också vara förenad med bättre levnadsvanor och fysisk aktivitet under resten av livet.
– Det är intressant att se att den kondition männen hade för så många år sedan kan kopplas till minskad risk för allvarlig covid. Idag blir unga allt mer stillasittande, och det riskerar att långsiktigt skapa stora problem, inklusive en minskad motståndskraft mot framtida virala pandemier. Barn och unga måste få goda möjlighet att röra på sig, säger Agnes af Geijerstam.
Författare Agnes af Geijerstam, Kirsten Mehlig, Mats Börjesson, Josefina Robertson, Jenny Nyberg, Martin Adiels, Annika Rosengren, Maria Åberg och Lauren Lissner