Den 26 september försvarade Amanda Ramsälv sin doktorsavhandling Digital News as a Social Production of Knowledge(s) vid JMG, Göteborgs universitet, där hon använde både kvantitativa och kvalitativa metoder för att studera två olika former av digital journalistik: datajournalistik och breaking news-rapportering. Det gav henne möjlighet att undersöka hur journalister avgör vilken information som är viktig och sann i sitt dagliga arbete och hur teknologin påverkar processen för nyhetsproduktion.
Datajournalistiken undersöktes under pandemin och studerades för sin analytiska rapportering, medan breaking news utforskades genom etnografiskt fältarbete på redaktionen.
- Jag har alltid varit nyfiken på den journalistiska processen och dess komplexitet. Nyheter spelar en så central roll i samhället och demokratin, så att få följa och analysera hur journalister sorterar fakta och information i en ständig kamp emot klockan var intressant, säger Amanda Ramsälv.
Forskning i realtid
För att analysera produktionen av breaking news följde Amanda, tillsammans med Oscar Westlund och Mats Ekström, journalister på redaktionen under tre veckor. De observerade hela processen från början till slut, från redaktionsmöten, intervjuer med källor, rapportering och slutligen till publicering av artiklar på webbplats och sociala medie-plattformar.
- Att få möjligheten att ställa frågor och observera rapporteringsprocessen och hur mätverktyg som teknologi spelar en oerhört viktig roll i hur kunskap produceras inom journalistiken var en väldigt givande upplevelse. Det gav oss viktiga insikter i ett område som förtjänar mer vetenskaplig uppmärksamhet, säger Amanda.
I kontrast till detta analyserades även datajournalistik, som ofta produceras i samarbete med programmerare och statistiker och som är en mer analytisk form av journalistik. Processen möjliggör en mer djupgående rapportering men är samtidigt långsammare och mer resurskrävande.
Genom att jämföra dessa kontrasterande journalistiska praktiker belyser avhandlingen hur teknologi och strävan efter antingen snabbhet eller fördjupning påverkar framställningen av trovärdig kunskap i det digitala nyhetslandskapet.
Journalistisk auktoritet kontra statistik
Forskningen argumenterar för att journalistikens auktoritet, alltså det förtroende allmänheten har för journalistiken som en källa för tillförlitlig kunskap, inte är statisk. Den beror på hur journalister presenterar sitt arbete och hur allmänheten reagerar på det. Digitala verktyg, algoritmer och redaktionella mätetal påverkar vad som blir nyheter och hur de sprids.
- Nyheter i digitala miljöer produceras och uppdateras konstant, ofta med noggrann bevakning av publikstatistik. Rapporteringen befinner sig i ett slags paradox, samtidigt styrd av statistik och driven av journalistiska ideal, förklarar Amanda.
När digitaliseringen förändrar både tempot och djupet i rapporteringen så omformas också vilka berättelser som får uppmärksamhet, hur de berättas och hur journalistiken upprätthåller sin roll som en trovärdig institution.
Text: Luiza Lafuente Woellner Dos Santos
Mer information
Läs Amanda Ramsälvs doktorsavhandling här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/88514
