Utforskar folkbildning i en digital tid
Hur påverkas bildning och pedagogik av ett samhälle där allt går snabbare och mer sker digitalt? Det är huvudfrågan för Hannes Lundkvist, rektor på Mimi folkhögskola och ny samverkansdoktorand inom forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet.
Hannes Lundkvist leder Mimmi folkhögskola i Göteborg, som startade 2022 och är en av landets nyaste. Skolan riktar sig till personer med psykisk ohälsa och har cirka hundra deltagare på plats samt några kurser utanför skolans lokaler och på distans
– Alla våra studerande har erfarenhet av psykisk ohälsa och har tidigare haft svårt att ta sig vidare i utbildning. Vi försöker skapa förutsättningar för växande och gemensamt lärande, säger han.
Kritisk pedagogik i en ny tid
I sin forskning vill Hannes Lundkvist undersöka hur digitaliseringen påverkar möjligheterna att bedriva bildningsorienterad pedagogik enligt en kritisk tradition. Han inspireras bland annat av Paulo Freires tankar om frigörande utbildning.
– Vi lever i en tid där mycket går snabbt, sker digitalt och ofta blir individualiserat och fragmentariskt. Jag vill undersöka hur vi kan skapa förutsättningar för bildning, delaktighet och gemensamt lärande i det landskapet.
Forskning mitt i praktiken
Till skillnad från många andra doktorander är Hannes Lundkvist inte tjänstledig från sitt arbete. Hans forskning sker parallellt med uppdraget som rektor, vilket innebär både utmaningar och möjligheter.
– Det gör att jag hela tiden måste tänka på hur forskningen kan gagna vår verksamhet. Det kan leda till mer relevant och praktiknära forskning, säger han.
Han ser också en chans att bidra till ökad samverkan mellan akademin och folkhögskolevärlden, som traditionellt haft viss distans till varandra.
Demokrati, bildning och digitalisering
Den centrala frågan för Hannes Lundkvist är hur digitala verktyg kan användas för att främja snarare än begränsa bildningsprocesser.
– Jag vill inte hamna i ett nej till digitalisering. Den finns här och vi behöver förhålla oss till den. Men hur gör vi det medvetet, så att den stärker demokratiska och folkbildande syften?
AI är ett tydligt exempel. Det ställer nya krav på undervisningen, men innebär också möjligheter – om vi lyckas hitta rätt angreppssätt.
Filosofi och skrivande som drivkraft
Forskningen sker på halvtid och kan pågå i upp till åtta år. Just nu är han i början av processen och arbetar med sin individuella studieplan tillsammans med sin handledare.
– Jag ser fram emot att få läsa filosofi och skriva som en del av jobbet. Det känns roligt och kreativt. Jag hoppas också på nya nätverk och givande samtal med andra som är intresserade av samma frågor.
Text: Ragnhild Larsson
Paulo Freire (1921–1997) var en brasiliansk pedagog och filosof, känd för sitt arbete med vuxenutbildning och frigörande pedagogik. I sin mest inflytelserika bok De förtrycktas pedagogik kritiserade han traditionell undervisning där läraren "fyller" elever med kunskap, som om de vore tomma kärl.
Freire förespråkade i stället en dialogisk pedagogik där lärande sker genom samtal, reflektion och handling. Utbildning ska enligt honom vara ett verktyg för medvetandegörande och social förändring.
Kritisk pedagogik bygger vidare på Freires idéer och syftar till att ifrågasätta maktstrukturer, synliggöra orättvisor och stärka människors förmåga att påverka sin livssituation genom kunskap och reflektion.