Aldrig tidigare har människan upplevt en så lång period av ihållande ekonomisk tillväxt som under de senaste tvåhundra åren. Årets ekonomipristagare Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt har genom sin forskning förklarat varför det blivit så.
– Glädjande, och välförtjänta pristagare! Alla tre har gjort viktiga bidrag till forskningen om långsiktig ekonomisk tillväxt, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi.
Bild
Professor Ola Olsson
Foto: Isac Lundmark
De tre pristagarna visar på olika sätt att kreativ förstörelse skapar konflikter som man måste hantera på ett konstruktivt sätt. Annars kommer nya innovationer att blockeras av etablerade företag och intressegrupper som riskerar att förlora på utvecklingen. Deras forskning är användbar för att förklara övergången till nya teknologier och industrier, som digitalisering och grön industri. Eller för att analysera varför kunskap och innovation är grundläggande för ekonomisk tillväxt – från den industriella revolutionen till dagens trender.
– Att tilldela professorerna Mokyr, Aghion och Howitt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2025 är ett fantastiskt erkännande av teknikens, kunskapens och innovationernas betydelse för att främja ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, säger Maureen McKelvey, professor i industriell ekonomi.
Bild
Professor Maureen McKelvey
Foto: Isac Lundmark
Hon tycker att ämnets vikt understryks av att årets pris är en gemensam utmärkelse för olika angreppssätt, med både ekonomisk-historiska (Mokyr) och matematiska förklaringar av kreativ förstörelse (Aghion och Howitt).
Historisk kunskap om teknologisk utveckling
Joel Mokyr har i flera faktaspäckade böcker beskrivit hur och varför teknologisk innovation uppkommit genom historien. Hans mest kända verk är böckerna ”The Lever of Riches” och ”The Gifts of Athena: Historical Origins of the Knowledge Economy”.
– Hans djupa historiska kunskap om teknologisk utveckling genom historien har inspirerat den teoretiska tillväxtforskningen och bidragit till en större förståelse för hur ekonomiskt välstånd skapas, säger Ola Olsson.
Mokyr har i sin forskning studerat vad som möjliggjorde den industriella revolutionen. Att nya innovativa idéer spreds just vid den här tiden beror enligt honom på upplysningsidealen som hänger ihop med den vetenskapliga revolutionen i Europa på 1600-talet och 1700-talet. Dessa skapade en ny kultur som gick ut på att man skulle vägledas av tänkande och iakttagande. En experimentell tillväxtkultur skapades och spreds i ett för dåtiden öppet och tolerant samhälle.
– Hans böcker kan läsas som en introduktion till kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt men också som ingång till teknologins betydelse under den industriella revolutionen, säger Svante Prado, professor i ekonomisk historia.
Bild
Professor Svante Prado
Foto: Maria Norrström
Svante Prado menar att Mokyr är osedvanligt optimistisk i att framtidens nya teknologier kommer att ha lika långtgående inverkan på ekonomisk tillväxt som de historiska teknologierna, så som ångmaskinen, förbränningsmotorn, informations- och kommunikationsteknologi.
– Vill man vara kritisk är det värt att nämna att Mokyr ägnar väldigt lite uppmärksamhet åt tillväxtens negativa externaliteter, säger han.
Teknologiska framsteg genom medvetna investeringar
Philippe Aghion och Peter Howitt är framför allt kända för sin teoretiska tillväxtmodell från 1992 över hur teknologiska framsteg tillkommer genom medvetna investeringar i forskning, och utveckling av bättre varianter av existerande produkter. I modellen domineras alla marknader av ett ledarföretag som innehar det senaste patentet på en viss maskin eller insatsvara. Andra innovatörer försöker hitta en ännu bättre produkt och när de gör det får de patent och förstör den tidigare ledarens marknadsmakt. På detta sätt är teknologiska framsteg ”business stealing” och har ett stort mått av kreativ förstörelse.
– Deras modell är starkt relaterad till 2018 års ekonomipristagare Paul Romers ”endogena” tillväxtteori och till Josef Schumpeter, som redan på 30-talet formulerade tanken om ”kreativ förstörelse” i den ekonomiska utvecklingen. Jag har under många år undervisat i Aghion och Howitts ”Schumpeterianska” tillväxtmodell på både master- och forskarnivå och deras tillväxtmodell var viktig i min tidiga forskning om tillväxtteori, säger Ola Olsson.
Relaterad forskning och utbildning på Handelshögskolan
Inom forskningscentrumet U-GOT KIES vid Handelshögskolan studerar man innovation och entreprenörskap med nära kopplingar till årets ekonomipris. 2024 var centrumetvärd för konferensen International Joseph A. Schumpeter Society, då fler än 200 forskare inom transformation, kreativ omvandling och ekonomisk förändring besökte Göteborg.
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2025 tilldelas:
Med ena hälften: Joel Mokyr, Northwestern University, Evanston, IL, USA ”för att ha identifierat förutsättningarna för ihållande tillväxt genom teknologisk utveckling”
Med andra hälften gemensamt till: Philippe Aghion, Collège de France och INSEAD, Paris, Frankrike, The London School of Economics and Political Science, Storbritannien och Peter Howitt, Brown University, Providence RI, USA.
”för teorin om ihållande tillväxt genom kreativ förstörelse”
Både Philippe Aghion och Joel Mokyr har gästat Handelshögskolan och hållit föreläsningar.