Studien bygger på en mixed methods-design med enkäter och fokusgruppintervjuer vid en samhällsvetenskaplig fakultet i Sverige. Totalt 541 studenter och 128 lärare besvarade enkäten och fem fokusgrupper genomfördes.
Resultaten, som publicerats i en artikel i Journal of University Teaching and Learning Practice, visar att generativ AI är utbredd bland studenter och används framför allt för att hitta inspiration, spara tid och sammanfatta kurslitteratur. Samtidigt uttrycker många deltagare oro över konsekvenser för kritiskt tänkande, självständigt lärande och akademisk integritet.
– Debatten om AI i universitet handlar ofta om fusk. Men våra resultat visar att studenter och lärare är bekymrade över mycket mer än så – till exempel hur tekniken påverkar lärande, relationer och samhället i stort, säger Maris Boyd Gillette som är en av forskarna bakom studien.
Forskarna identifierar också en tystnadskultur kring AI-användning, där både studenter och lärare upplever osäkerhet kring vad som är tillåtet eller etiskt försvarbart. Denna osäkerhet riskerar att skapa misstänksamhet och försämra samarbetet i utbildningsmiljöer.
Artikeln argumenterar därför för att universitet bör utveckla forum för dialog och gemensam reflektion kring AI-användning. Genom att inkludera både pedagogiska, sociala och miljömässiga perspektiv kan universitet bättre hantera de etiska frågor som uppstår i takt med att tekniken utvecklas.
– I stället för att försöka lösa AI-frågan en gång för alla behöver universitet skapa forum där studenter och lärare tillsammans kan diskutera hur tekniken används och vilka konsekvenser den får, säger Maris Boyd Gillette.