Vilka framtider är värda att sträva efter– och hur kan konstnärlig forskning hjälpa oss att föreställa oss dem? Dessa frågor utgjorde ramen för det första årliga symposiet anordnat av Centre for Art and the Political Imaginary (CAPIm), som hölls i Göteborg i augusti.
”CAPIm är en infrastruktur med flera uppdrag: att samla dem som är engagerade i det politiska imaginära från hela det konstnärliga forskningsfältet och att upprätthålla en rigorös, praktikbaserad dialog om konstnärlig forsknings natur idag – både i Sverige och internationellt”, säger professor Natasha Llorens.
Under två intensiva dagar höll Centre for Art and the Political Imaginary (CAPim) sitt första årliga symposium i Göteborg. Lokala, nationella och internationella konstnärer, forskare och pedagoger samlades på Skeppet GBG och Kulturhuset Bergsjön för att diskutera hur konst, politik och imagination kan forma framtider värda att sträva efter – eller varna oss för dem vi fruktar.
CAPIm, Sveriges första centrum för konstnärlig forskning, leds gemensamt av professor Mick Wilson, HDK-Valand, och professor Natasha Marie Llorens, Kungl. Konsthögskolan. Centret är inriktat på tvärvetenskaplig praktik och forskning i mötet mellan samtida konst och politikens framtid. Centrets mål är att skapa starkare kopplingar mellan forskning och utbildning genom ett engagemang i experimentella metoder.
Bild
Foto: Susanne Jansson
Öva på politisk imagination
Symposiet innehöll huvudtal, presentationer, paneldiskussioner och mottagningar.
Bland presentatörerna fanns CAPIm:s seniora gästforskare Jonas Staal, som undersöker kopplingarna mellan konst, demokrati och propaganda i sitt forskningsprojekt Shadow Art World: Rehearsing Genocide.
Under sin presentation introducerade Jonas Staal oss till huvudämnet för sin forskning: the Shadow Art World, ett begrepp han använder för att beskriva kulturarbetare och konstnärer som är anställda av militärindustrikomplexet, högerextrema regimer eller fascistiska organisationer.
Ett exempel som Staal diskuterade var de speldesigners som anställts av den amerikanska armén för att utveckla videospelet America’s Army – ett förstapersonsskjutspel lanserat 2002 i syfte att informera, utbilda och rekrytera blivande soldater. Staal hänvisade även till den amerikanska arméns träningsläger, där scenografer, skådespelare och manusförfattare skapat immersiva simuleringar för militär träning.
Men Staal betonade också vikten av att föreställa sig nya former av institutioner, utrymmen där berättelser om solidaritet och gemensamt liv får ta plats. Som exempel nämnde han utopiska träningsläger där internationella kampanjer och protester, återuppbyggnad av kärlek och avkolonisering av samhället övas.
”Jag skulle säga att Center for Art and the Political Imaginary är ett sådant sällsynt utrymme – där vi kan träna och öva på de politiska imaginationer vi behöver för att blomstra” – Jonas Staal.
Bild
Jonas Staal
Foto: Susanne Jansson
Med sitt första årliga symposium har CAPIm positionerat sig som en viktig plattform för konstnärer, tänkare och forskare som arbetar i gränslandet mellan konst, politik och framtidsimagination.
”CAPIm:s första årliga symposium var ett samarbete som kombinerade befintlig forskning och bidrag från alumner från de två institutionerna i Göteborg och Stockholm”, säger professor Mick Wilson.
Övriga aktiviteter under symposiet
Symposiet innehöll föreläsningar av María Galindo och Stefan Jonsson, presentationer av Jonas Staal, Liv Bugge, Elof Hellström & Sebastian Dahlqvist, Alexandra Papademetriou, Azadeh E. Zaghi och Reyhaneh Mirjahani, samt en workshop med Valentina Desideri, Kerry Guinan och Michele Masucci.
