Svenskarnas fisk- och skaldjursvanor kan breddas med små knep
När provade du senast mat du aldrig ätit förut? För många av oss sker det sällan och det är ingen slump. Fenomenet matneofobi, oviljan att äta nya eller okända livsmedel, är en djupt rotad evolutionär mekanism som en gång skyddade oss från att stoppa farliga saker i munnen. Men trots att dagens livsmedel i allra högsta grad är säkra fortsätter matneofobi att forma våra val, vår kost och vår nyfikenhet.
Det här märks särskilt tydligt när det gäller fisk och skaldjur. Trots Sveriges långa kust och rika vatten äter de flesta bara fisk och skaldjur någon enstaka gång i veckan, och då blir det oftast lax, torsk, sill eller räkor.
– Andra näringsrika och hållbara alternativ, som musslor och ostron, är fortfarande främmande för många, eller reserverade för högtider som till exempel nyår eller midsommar, berättar Elena Costa Prado som skrivit en avhandling på ämnet.
Matneofobi påverkar nämligen inte bara acceptansen av helt nya livsmedel som insekter, köttsubstitut och odlat kött, utan även sådant som egentligen är både bekant och säkert – som skaldjur.
– Orsaken är oftast känslomässigt styrd! När en råvara upplevs som osäker, osmaklig eller "slemmig" aktiveras obehag som snabbt leder till tvekan eller avståndstagande, fortsätter Elena Costa Prado.
Hon avslöjar också i sin avhandling vad som kan göra skillnad:
- Vi väljer det vi känner igen. Konsumenter håller sig till välkända arter, även när utbudet är stort.
- Presentationen spelar roll. När ostron och musslor serverades som slät paté i stället för i sin ursprungliga form ökade acceptansen markant.
- Känslomässig aktivering är nyckeln. Studier av en ny surimibaserad produkt (en fiskprodukt gjord av en pasta av fiskkött som har renats, mosats och smaksatts) visar att det inte bara är smaken som avgör, utan hur stark känslomässig respons maten väcker.
- Texturen är den stora stötestenen. Många beskriver vissa skaldjurs texturer som avskräckande – och matneofobi förstärker dessa negativa förväntningar.
Tillsammans pekar resultaten på att det finns både kort- och långsiktiga lösningar. Att tillaga skaldjur i välbekanta format, erbjuda dem i nya och mindre “skrämmande” texturer, samt långsamt introducera fler sensoriska variationer kan öppna dörren till nya smakupplevelser.
– Det handlar heller inte bara om att få folk att våga testa nya saker. En mer varierad konsumtion av fisk och skaldjur kan bidra till mer hållbara kostmönster, minska trycket på ett fåtal arter och samtidigt ge svenskarnas matvanor både större bredd och bättre näringsbalans, säer Elena Costa Prado.
Så nästa gång du står vid fiskdisken – våga ta ett steg utanför komfortzonen. Kanske upptäcker du en ny favorit?
Hela Elena Costa Prados avhandling "Food neophobia: a key barrier to consumer acceptance of seafood in Sweden", kan du läsa HÄR.
