– Många initiativ för hållbar stadslogistik startar som pilotprojekt men får svårt att leva vidare när finansieringen tar slut. Vi ville förstå vad som krävs för att lösningarna ska kunna skalas upp och bli en permanent del av stadens transportsystem, säger Konstantina Katsela, logistikforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Den sista milens leveranser, alltså den sista sträckan där varor transporteras från lager eller distributionscentraler till slutkunden, står för cirka en tredjedel av trafiken och utsläppen i städer. Projektet "Scaling community-integrated urban freight micro-hubs in Gothenburg" har fokuserat på möjligheten att skapa system för urbana mikrohubbar, där varor samlas innan de distribueras vidare med mindre och mer miljövänliga fordon.
Samordning största utmaningen
Genom workshops och möten inom Godsnätverket, där kommun, näringsliv och akademi möts, har forskarna Konstantina Katsela och Michael Brown analyserat vilka organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som krävs för att systemen ska fungera långsiktigt. En central slutsats är att utmaningen inte i första hand är teknisk.
– Det handlar mindre om teknik och mer om styrning och samordning mellan olika aktörer. För att sådana lösningar ska fungera krävs tydliga roller, hållbara affärsmodeller och långsiktigt ansvar, säger Konstantina Katsela.
Studenter involveras
Projektet har också integrerats i undervisningen. Studenter på kurser i stadslogistik på Handelshögskolans logistikprogram har arbetat med verkliga utmaningar kopplade till Göteborgs godstransporter och utvecklat idéer i dialog med kommunen.
Samarbetet fortsätter nu inom Godsnätverket och genom nya gemensamma forskningsinitiativ om hållbar stadslogistik.
