Ett unikt 1700‑talsinstrument i Göteborg ska få nytt liv genom ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs internationella orgelakademi. Tillsammans ska de återupptäcka och återskapa klangen från Patrick Alströmers ovanliga klaviorganum – ett instrument som knöt Göteborg till Europas musikliv under upplysningstiden.
Johann Andreas Steins klaviorganum från 1770
Foto: Göteborgs stadsmuseums arkiv
Instrumentet är en ovanlig kombination av orgel och fortepiano och ingår i Göteborgs stadsmuseets samlingar. Det byggdes av Johann Andreas Stein (1728–1792) och ägdes av Patrick Alströmer, diplomat, handelsman och en av 1700‑talets mest inflytelserika kulturpersonligheter i Göteborg. I hans hem spelade instrumentet en central roll och utgjorde en länk mellan stadens kulturliv och samtidens europeiska strömningar.
Prefekt Jesper Lundgren vid Högskolan för scen och musik framhåller att satsningen både stärker forskningen och lyfter fram en unik del av stadens kulturarv:
– Detta är ett mycket intressant projekt och ett utmärkt exempel på hur samverkan mellan olika aktörer kan skapa förutsättningar för forskning av hög kvalitet.
Rekonstruktion och forskning från 2026
Arbetet sker inom ramen för forskningsprojektet REM@KE, finansierat av The European Research Council (ERC), och inleds 2026, då instrumentet ska dokumenteras i museets magasin. En exakt spelbar kopia planeras stå färdig 2028–2029.
REM@KE bidrar med specialistkompetens inom historiska instrument och rekonstruktionsarbete, Göteborgs stadsmuseum med historisk kontext och tillgång till originalet, och Göteborgs internationella orgelakademi med konstnärlig utveckling, publik verksamhet och finansieringskontakter.
Museichef Carina Sjöholm understryker att projektet bidrar positivt till museets arbete med sina omfattande samlingar:
– Förutom att lyfta fram museets unika klaviorganum, dess historia och kontext bidrar projektet också till att utveckla en metod för att i framtiden synliggöra andra kulturhistoriskt värdefulla musikinstrument och föremål.
Tillsammans vill parterna återge Göteborg en förlorad klangvärld och fördjupa förståelsen av stadens musikaliska arv från 1700-talet.
Satsningen inkluderar också publik verksamhet. Göteborgs internationella orgelakademis konstnärlige ledare, Hans Davidsson, beskriver hur instrumentet kommer att höras och upplevas i nya sammanhang:
– Genom konserter och möten med publiken får Alströmers klaviorganum nytt liv. Vi utforskar hans rika notsamling i solo- och ensembleframföranden, i miljöer där instrumentet en gång stod i centrum för Göteborgs musikliv.
Avtal och forskningsprojekt
Bakre raden: Marie Hellervik, Prof. Massimiliano Guido, Eleanor Smith-Guido; Främre raden: Charlotta Dohlvik, Joel Speerstra, Prof. Hans Davidsson
Samarbetsavtalet mellan Göteborgs universitet, Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs internationella orgelakademi undertecknades i november 2025. Det formaliserar ett flerårigt arbete som kombinerar forskning, dokumentation, rekonstruktion och publik verksamhet kring klaviorganumet.
Arbetet ingår i det forskningsprojektet REM@KE, finansierad av The European Research Council (ERC). Projektet samlar forskare från Göteborgs universitet, Università di Pavia och University of York. Med en total budget på cirka 80 miljoner kronor och en projekttid som löper till 2030 undersöker REM@KE hur historiska klaverinstrument skapades, spelades och uppfattades och hur deras klangvärldar kan återskapas i dag.
De tre parterna i Göteborg spelar en central roll inom detta internationella forskningssamarbete, där Alströmers klaviorganum blir ett av de mest omfattande och publikt synliga delprojekten.