Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bokomslag
Länkstig

Rapportering om opinionsundersökningar betydelsefull – men inte så sällan missvisande

Mediernas rapportering om väljarundersökningar tar sällan hänsyn till statistiska osäkerheter. Den kan dessutom påverka den övriga politiska rapporteringen. Det visar en avhandling som undersökt svenska nyhetsmediers användning av opinionsundersökningar samt dess konsekvenser för väljarna och politikerna.

Journalisternas rapportering om opinionsmätningar beskrivs ofta i sportjournalistiska metaforer som ett ständigt spel om vem som vinner och vem som förlorar. Men undersökningarna skiljer sig från rapporteringen om sport och spel på en väsentlig punkt: den centrala rollen för demokratin. 

Medieforskare Per Oleskog Tryggvason vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) har bland annat studerat hur svenska nyhetsmedier rapporterar om opinionsresultat och hur de förhåller sig till statistiska osäkerheter.

”Liten respekt för statistiska osäkerheter”

Han har gått igenom samtliga huvudartiklar där Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen redovisar sina undersökningar under åren 2010/2011 och 2014/2015.

– Resultaten visar att journalister på de här tidningarna har mycket liten respekt för statistiska osäkerheter i sin rapportering. I hälften av de fall jag undersökt då journalisten kommer med en förklaring till varför ett parti har stigit eller sjunkit i opinionen, till exempel på grund av partiledarens prestation i en debatt, så är förändringen som ska förklaras så pass liten att den kan ha uppstått av slumpen. Medielogiken att inte missa en potentiell story verkar trumfa andra journalistiska normer, som att vara kritisk mot det källmaterial man använder sig av, säger han.

Kan också påverka övrig politisk rapportering 

Ett annat resultat från avhandlingen är att mediernas rapportering av opinionsresultat riskerar att påverka tonen gentemot de politiska partierna i den övriga rapporteringen. 

– Det verkar finnas en så kallad spill-over-effekt. Det innebär att det parti som gått framåt i senaste mätningen, också lyfts fram när det gäller andra frågor och händelser och får en mer positiv nyhetsrapportering de följande dagarna.

Mätningarna kan påverka den opinion de försöker spegla

Opinionsnyheter kan också ha konsekvenser för väljarna genom den så kallade bandwagoneffekten, som innebär att människors åsikter och beteende kan påverkas av vad vi uppfattar som populärt hos andra. 

Genom att följa nästan 1 900 väljare under månaderna inför 2018 års valrörelse har Per Oleskog Tryggvason analyserat om väljarnas uppfattningar om hur partierna presterar i opinionen spelar roll för partiutvärderingar och partival. 

– Resultaten visar att väljare som uppfattar att ett parti har gått framåt i opinionen är mer välvilligt inställda gentemot partiet i fråga, och i flera fall också mer benägna att rösta på just det partiet. 

Stor betydelse för entusiasmen

Mediernas rapportering om opinionssiffror har även stor betydelse för partierna själva, enligt Per Oleskog Tryggvasons frågeundersökning bland mer än 2 400 politiker. 

Störst betydelse anser politikerna att mätningarna har för den mediala bilden, exempelvis hur medierna porträtterar partiet. Men nyhetsmediernas publicering av opinionsresultat anses också ha stor inverkan internt, exempelvis när det kommer till graden av entusiasm bland medlemmarna och partiledarens ställning. 

–  Mediernas användning av opinionsundersökningar kan ha en rad positiva konsekvenser för vår demokratiska process så som att lyfta upp de frågor som folket tycker är viktigast på den politiska agendan. Men mina resultat visar på vikten av att journalister är medvetna om att undersökningarna kan ha konsekvenser. Då är det viktigt att både mätningarna i sig och journalistiken som förmedlar dessa resultat är av god kvalitet, säger Per Oleskog Tryggvason.

Mer information

Avhandlingen Under the Influence? Understanding Media’s Coverage of Opinion Polls and their Effects on Citizens and Politicians består av fyra delstudier där författaren använt sig av olika typer av mediedata, en panelundersökning bland väljare samt en omfattande frågeundersökning med mer än 2 400 svenska politiker. 

Digital publicering:

Hämta avhandlingen i Gupeas databas: http://hdl.handle.net/2077/67096

Kontakt: 

Per Oleskog Tryggvason, e-post: per.oleskog.tryggvason@gu.se , telefon: 070−992 3826

Kommunikatör Cajsa Malmström, e-post: cajsa.malmstrom@jmg.gu.se