– Psykologi säljer. Det finns en stor efterfrågan på enkla modeller som kan hjälpa oss att förstå oss själva och andra, utveckla organisationer eller bli bättre ledare. Problemet uppstår när modellerna säljs med betydligt större vetenskapliga anspråk och löften än det finns stöd för, vilket tyvärr är vanligt, säger Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
I Psychobusiness granskar författarna en rad välkända modeller, tester och metoder som används inom bland annat ledarskap, rekrytering, organisationsutveckling och personlig utveckling. Dit hör exempelvis DISC och andra färgbaserade personlighetstest, Myers-Briggs Type Indicator (MBTI), Enneagrammet och neurolingvistisk programmering (NLP).
Gemensamt är att de har fått stor spridning samtidigt som det finns betydande problem med det vetenskapliga stödet för de slutsatser och användningsområden som förknippas med dem.
Varför lockas vi av enkla svar?
Boken handlar därför inte bara om de enskilda modellerna. En central fråga är varför dålig populärpsykologi kan bli så attraktiv, även för välutbildade människor och i organisationer som annars ställer höga krav på kunskap och evidens.
– Vi människor tycker om begripliga berättelser och tydliga kategorier. Om någon säger att jag är en viss personlighetstyp eller en viss färg får jag en enkel förklaring till varför jag fungerar som jag gör. Det kan kännas både träffsäkert och användbart, även om den vetenskapliga grunden är obefintlig, säger Magnus Lindwall.
Just känslan av igenkänning kan göra psykologiska modeller övertygande. Generella beskrivningar kan uppfattas som mycket personliga och träffsäkra, och när vi väl tror på en modell tenderar vi dessutom att lägga större vikt vid sådant som bekräftar den.
När vetenskapligt språk blir en kvalitetsstämpel
Ett annat tema i boken är hur vetenskapliga begrepp används för att marknadsföra metoder och produkter. Hänvisningar till hjärnan, neurovetenskap, personlighet eller forskning kan ge ett intryck av vetenskaplig förankring utan att metoden för den skull har prövats på ett tillfredsställande sätt. På så sätt används vetenskap som marknadsföring, vilket blir en form av renommésnyltning.
– Ett "neuro" framför ett vanligt ord kan få något att låta betydligt mer vetenskapligt än det är. Men att använda ord från forskningen är inte samma sak som att en metod faktiskt bygger på forskning. Där behöver vi bli bättre på att ställa följdfrågor: Vad är det egentligen som påstås? Vilka belägg finns? Och finns det oberoende forskning som stödjer påståendena?
Kan få konsekvenser i arbetslivet
Att en person gör ett personlighetstest på nätet för nöjes skull behöver inte vara särskilt problematiskt. Situationen blir en annan när liknande modeller används som underlag för exempelvis rekrytering, ledarskapsutveckling, gruppindelning eller omfattande utbildningsinsatser.
Då handlar frågan både om hur organisationer använder sina resurser och om vilka beslut som fattas om människor.
– Det är lätt att avfärda det här som lite harmlöst psykologiskt nonsens. Men om en organisation lägger pengar och arbetstid på en metod som inte fungerar som utlovat leder det till faktiska kostnader, på många nivåer. Om tveksamma modeller används för att bedöma människor eller fatta beslut så kan konsekvenserna bli betydande, framför allt över tid, säger Magnus Lindwall.
Vill få i gång en debatt
Syftet med boken är samtidigt inte att läsaren ska bli misstänksam mot allt som kallas psykologi. Författarna vill i stället visa hur man kan förhålla sig mer kritiskt till psykologiska påståenden och bli bättre på att skilja mellan bra och dålig populärpsykologi.
– Vi vill inte att människor ska sluta vara nyfikna på psykologi. Tvärtom. Vi är ju själva både aktiva konsumenter och producenter av psykologisk kunskap. Men vi vill att fler ska bli bättre på att fråga hur vi faktiskt vet det vi påstår oss veta, så att vi får i gång en bred debatt kring ämnet. I slutändan handlar det om att använda gemensamma begränsade resurser på bästa sätt och därmed inte slösa dem på sådant som högst sannolikt bara distraherar och leder oss vilse.