Osäkerhet bromsar utveckling av blockkedjeteknik inom offentlig sektor
Den digitala tekniken med blockkedjor underlättar hur information organiseras och överförs på ett säkert sätt. Men inom offentlig sektor går arbetet långsamt och framgångarna med tekniken har till stora delar uteblivet. Det visar forskare från bland annat Göteborgs universitet i en ny OECD-rapport där ett hundratal blockkedjeprojekt i länder som Sverige, Belgien och Nederländerna utvärderats.
Några av de främsta fördelarna med blockkedjetekniken är förenklad administration och säkra överföringar av information. Tekniken har sin bakgrund i forskning men började bland annat användas i handeln med kryptovalutan Bitcoin.
Det finns många olika typer av blockkedjesystem. Vanligtvis består systemet av en databas som är decentraliserad utan någon central punkt. Det finns alltså ingen huvuddator som tar hand om all information. Informationen finns istället lagrad på många datorer i ett öppet system, så kallat distribuerat nätverk, som visar alla händelser och transaktioner.
Vid exempelvis en fastighetsaffär har alla parter tillgång till en kopia av samma digitala liggare istället för att alla parter har en egen digital liggare. När en händelse i en affär eller transaktion inträffar uppdateras alla kopior av liggaren. Läggs ny information till ordnas den i ett nytt block. Varje enskilt block är kopplat till föregående block, därmed bildas en kedja när ny information tillförs. Eftersom all information lagras på servrar där alla kan granska dem är det i princip omöjligt att ändra på informationen i efterhand.
FAKTA OECD
OECD – Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling består av 36 medlemsländer från olika världsdelar. Organisationen arbetar bland annat för att förbättra det ekonomiska och sociala välståndet hos människor.