Okända grönalger kan skapa stora problem
Det finns minst 100 okända arter av grönalg i svenska vatten, och några av dem orsakar redan problem med algblomning. Nu startar ett arbete med att identifiera fler arter av grönalg, där bland annat havssallat ingår.
– Det är viktigt att vi kan skilja olika arter åt, men det kan vara mycket svårt att göra med blotta ögat, säger Sophie Steinhagen, forskaren som leder projektet.
Många arter av grönalger i klassen Ulvophyceae har lätt att anpassa sig till nya miljöer och livsförhållanden, som exempelvis varmare eller näringsrikare vatten. Med rätt omständigheter kan de få en explosiv tillväxt, en så kallad algblomning, och täcka stränder med en grön klibbig massa.
Det här problemet finns sedan flera år i Danmark, där övergödning från svinindustrin har lett till flera algblomningar av grönalg, men det har även förekommit i både Östersjön och längs västkusten.
– En algblomning på det här viset kan få stora negativa effekter och förändra lokala ekosystem, säger Sophie Steinhagen, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper.
Många arter okända
Enligt henne finns det minst 100 okända arter av grönalg längs Sveriges kust. Flera av dem kan vara invasiva.
– I många fall vet vi inte vilka arter som uppvisar denna explosiva tillväxt eller om de har en invasiv karaktär. Då blir det också väldigt svårt att övervaka dem och skydda våra värdefulla havsmiljöer, säger Sophie Steinhagen.
Även inom den växande industrin för odling av grönalger finns det ett behov av mer kunskap om mångfalden av arter. Många arter av grönalger kan var svåra att skilja med blotta ögat och en del grönalger som ser olika ut är i själva verket samma art. Det har också visat sig att grönalger som man trodde var en viss art, i själva verket hörde till en annan.
– Här behöver vi se till att de alger som odlas verkligen är de inhemska arterna, som bidrar till att stärka och bevara ekosystemen, och inget annat, säger Sophie Steinhagen som länge forskat kring grönalger och dess utbredning.
Viktigt för havet och människan
Nu leder hon ett nytt projekt som finansieras av SLU Artdatabanken. Under tre år ska minst 1000 prover av grönalg samlas in. Proverna ska analyseras med DNA-streckkodning, en metod som används för att tillförlitligt identifiera olika arter.
Målet med arbetet är bland annat att genomföra den första systematiska kartläggningen av grönalgens mångfald i Sverige och skapa ett öppet referensbibliotek över grönalgernas DNA, för framtida bruk och forskning.
– Grönalgen är otroligt viktig för havets välmående, men den har också en potential som ett framtida livsmedel för oss människor. Därför är det viktigt att vi skaffar oss mer kunskap om den, säger Sophie Steinhagen.
Text: Mikael Andersson
Omfattar bland annat den ätbara arten havssallat (Ulva lactuca) samt tarmtång (Ulva intestinalis) som båda ingår i släktet Ulva.
De flesta arterna finns i marina miljöer, men förekommer även i sötvatten och på land.
I Sverige finns grönalger längs hela kusten – 102 arter är kända i landet.
Arterna skiljer sig mycket åt i utseende och kan vara svåra att identifiera korrekt.
Vissa arter (havssallat) har bra näringsvärden med relativt hög proteinhalt, nyttiga fleromättade fetter och värdefulla biokemiska molekyler.
Vissa arter odlas kommersiellt och anses ha hög potential som en framtida näringskälla.
