Bild
Foto: Genre picture, Getty Images
Länkstig

Ökad medicinsk koll på VM-landslaget

Publicerad

Den medicinska kontrollen av svenska landslaget är förhöjd under VM i Australien och Nya Zeeland. Uppställningen per match är numera två läkare och tre fysioterapeuter. En av lagläkarna på plats är Mats Börjesson, professor på Göteborgs universitet.

– För mig är det den elfte stora turneringen, alltså EM, VM eller OS, med damlandslaget. Sedan är vi även verksamma under säsongen, vid träningar och landskamper, och har däremellan löpande kontakter med spelarna och deras klubblag på olika håll i Europa och Sverige, säger han.

Mats Börjesson är professor i kardiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Utöver uppdraget för damlandslaget är han lagläkare för Gais, och jobbar även för fotbollens världsorganisation Fifa.

Ytterligare två landslagsläkare deltar under pågående VM-turnering: Houman Ebrahimi, ortoped, och Sadesh Balasingam, allmänläkare. Under varje match är två lagläkare på plats, mot tidigare en, och tre fysioterapeuter, mot tidigare två.

Fler kameravinklar än publiken

– Efter EM i England i fjol har vi fortsatt med ökad bemanning. Det har blivit otroligt många fler frågor att hantera, inklusive smittskydd, mediefrågor med mera. Vi har också en helt annat typ av övervakning i dag där vi kan följa spelarna ur olika kameravinklar, som inte visas i tv-sändningarna. Om en av oss springer in och bistår vid en skada kan den andra titta på repriser och zooma in på skador för att få en bättre bild av som hänt.

Mats Börjesson, professor på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och landslagsläkare för svenska damlandslaget i fotboll.
Foto: Johan Wingborg

– Som lagläkare är man medicinskt ansvarig för laget och truppen, under själva matcherna om det händer något akut, skador eller händelser, men också allt som sker mellan matcherna kring skador, rehabilitering av spelare, bedömningar av vilka som kan spela.

Har ni mandat att stoppa någon från spel?

I viss mån har vi det, men besluten brukar tas utifrån en diskussion mellan det medicinska teamet och tränarna. Det är inte vi som tar ut laget men samarbetet fungerar väldigt väl. Det finns en samsyn, man lyssnar på det medicinska teamet, om vi exempelvis säger att en person kan spela 60 men kanske inte 90 minuter.

Den som formellt har övergripande medicinskt ansvar under en match är huvuddomaren, ett faktum som folk i allmänhet kanske inte känner till. Vid exempelvis en smäll mot huvud frågar domaren läkaren om matchen kan fortsätta, och tar sedan beslut. I svårare situationer är det annorlunda.  

Om någon segnar ner på plan så måste man förutsätta att det är ett hjärtstillestånd, och då springer man bara in. Plötsligt hjärtstopp är det medicinskt värsta som kan hända under en match, säger Mats Börjesson.

Hjärtsäkerhet är ett av hans egna forsknings- och expertområden sedan länge. Han har varit med och utvecklat riktlinjer för hjärtscreening av elitidrottare och hjärtsäkerhet vid turneringar, exempelvis hur arenor ska vara utrustade med hjärtstartare.

Bäst och helast vinner

Spelarnas hjärtfrekvens under match mäts med en dosa som sitter fast i behån, mellan skulderbladen, och de data som samlas in används i både medicinskt och träningsmässigt syfte, för att kunna individualisera och optimera träning och annat. Det samlas också stora mängder annan information om spelarnas prestationer, mående, kosthållning, sömn och så vidare.

Till skillnad från övriga i truppen har det medicinska teamet tystnadsplikt. När läkarna, fysioterapeuterna och idrottspsykologen för information vidare är det alltid med respektive spelares goda minne. En viktig princip, betonar Mats Börjesson.

Får du input till forskningen av uppdraget som landslagsläkare?

Ja, absolut, vi har gjort en hel del studier inom idrottsmedicinen utifrån de behov som finns, exempelvis varför kvinnor drabbas mer av korsbandsskador, som visade sig, bland annat, vara kopplat till olika livshändelser, stress och press, precis före skadetillfället. Vi har också tittat på järnbrist hos kvinnor och förstått hur själva idrottandet kan påverka järnupptaget, samt studier på TENS, alltså smärtlindring med elektrisk nervstimulering vid menssmärtor.

En annan sak att ta med sig hem är det samarbete och den kommunikation som finns i teamet kring landslaget. Vi är ett 30-tal personer med tränare, medicinskt team, kock, säkerhetsansvarig, medieansvarig med flera, ett väloljat maskineri där alla bidrar och jobbar med sin del så bra som möjligt.

Och hur kommer det att gå?

– Risken att laget går ner i prestation är mindre när det är längre mellan matcherna, som i en sådan här turnering, men det går ju inte att byta ut en spelare i ett VM. Det laget som är bäst brukar vinna, men spelarna måste också vara hela, därför har det medicinska absolut betydelse, avslutar Mats Börjesson.