Ökad förståelse mellan svenska judar och israeler i Sverige

Bild

– Många beskriver att de fått en lite större förståelse för varandras erfarenheter och perspektiv, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien bygger på 25 intervjuer med svenska judar, israeler i Sverige samt diplomater och politiker från olika delar av det politiska spektrumet.

Relationen till Israel varierar

Bland svenska judar varierar relationen till Israel kraftigt. Vissa har nära familjeband och regelbunden kontakt med landet, medan andra inte varit där alls. Judiska församlingar i Sverige arbetar främst för att kunna leva ett judiskt liv i Sverige, och mot antisemitism.  

– Identiteten som svensk jude är inte nödvändigtvis kopplad till Israel. Det finns en stor bredd i hur människor ser på landet och vilken roll det spelar i deras liv, säger Isabell Schierenbeck.

Bland israeler i Sverige ser bilden annorlunda ut. Där finns dels en äldre generation som kom till Sverige för flera decennier sedan, ofta via kibbutzrörelsen eller på grund av relationer till svenskar, dels en nyare diaspora av högutbildade personer inom exempelvis techsektorn. Många av dem ser sin vistelse i Sverige som mer tillfällig och rör sig mellan olika europeiska storstäder.

Isabell Schierenbeck beskriver den israeliska diasporan som i hög grad liberal och mer vänsterorienterad. Många är kritiska mot den israeliska regeringen, framför allt före men även efter den 7 oktober 2023. Och trots att man bor utomlands är man engagerad i utvecklingen i Israel. 

Olika upplevelser av att vara minoritet eller komma från majoritetsamhälle

Samtidigt har relationen till de judiska församlingarna i Sverige länge varit begränsad. Israelerna kommer från ett majoritetssamhälle, är inte särskilt religiösa, och känner sig inte hemma i de svenska, ofta mer konservativa, församlingarna. 

– De har inte vuxit upp som minoritet på samma sätt som svenska judar, och har ofta ingen egen erfarenhet av antisemitism, säger Isabell Schierenbeck. 

– De kommer också från en kultur där man säger vad man tycker och står på sig, och det krockar ju med ett mer försiktig förhållningssätt, som ibland återfinns hos minoriteter, däribland de svenska judarna.

Skillnaderna minskade efter 7 oktober

Efter 7 oktober har skillnaderna dock delvis minskat. Svenska judar beskriver hur attacken och den ökade antisemitismen i Sverige aktualiserat relationen till Israel. Israeler i Sverige har samtidigt fått egna erfarenheter av antisemitism och en större förståelse för den judiska minoritetens situation.

– Ja många ger uttryck för det. Men det är också viktigt att lyfta att det finns en grupp av israeler och även svenska judar, som helt har tagit avstånd från Israel, säger Isabell Schierenbeck. 

– Den här gruppen är väldigt liten i Sverige, men den är större i till exempel Berlin. Där demonstrerade länge en grupp diaspora-israeler utanför utrikesdepartementet varje lördag, och den är väldigt kritisk mot både den tyska och israeliska regeringen. 

– Sedan är det också viktigt att lyfta att svenska judar är en väldigt heterogen grupp. Av de ca 18 000-20 000 som finns i Sverige, är det knappt hälften som är med i en församling. 

Forskning om hur disaporagrupper påverkar utrikespolitik

Studien är en del av ett större forskningsprojekt som handlar om hur olika diasporagrupper, som aktörer inom civilsamhället, påverkar utrikespolitiken i Sverige och Tyskland. 

– Vår forskning visar tydligt att de här grupperna agerar i likhet med andra civilsamhällesorganisationer. De har kontakt med politiker som de försöker förmå driva deras frågor, eller så ger de sig själva in i politiken. Man går den politiska, demokratiska, vägen helt enkelt, säger Isabell Schierenbeck. 

En grupp som sticker ut i studien är svenska judar. De har levt här i hundratals år och har naturlig tillgång till det politiska rummet. 

– Frågor av stor betydelse för svenska judar, som till exempel frågor kopplat till antisemitism, drivs inte framför allt av enskilda personer inom den här gruppen. Partirepresentanter vet inte alltid vem som har judisk bakgrund eller inte, utan i stället kan det vara politiska partier, som till exempel Kristdemokraterna eller Liberalerna, som driver dessa frågor, säger Isabell Schierenbeck. 

– Om man i stället tittar på den kurdiska diasporan, eller palestinska eller assyriska, så har de fler personer som representerar sin grupp och driver frågor kopplat till dem.

Den israeliska diasporan fungerar mer som ett transnationellt nätverk där man är ständigt uppkopplade till varandra, till exempel via whatsapp-grupper. Dessa nätverk används sedan för att mobilisera, till exempel för rörelser som Standing Together* eller för gisslan i Gaza under kriget, eller mot olika israeliska regeringsföreträdare vid deras besök i europeiska länder. 

----
*Standing Together är en gräsrotsrörelse som organiserar judiska och palestinska medborgare i Israel mot ockupationen och för fred, jämlikhet och social rättvisa.