Det så kallade 3D-ramverket för tillgång till effektiv antibiotika kan användas för alla samhällsområden, som insatser mot antibiotikaresistens, investeringar för att ta fram nya antibiotika, politik för säkrare leveranser av antibiotika och bistånd till länder med stort behov av antibiotika.
– Tillgången till effektiv antibiotika är fundamental för både sjukvård och folkhälsa. Samtidigt kan åtgärder som förbättrar tillgång och effektivitet vara mycket kostsamma och för att fatta bra beslut måste politiker och andra kunna avgöra om det är värt satsningen, säger Christian Munthe som är huvudansvarig för en vetenskaplig artikel där ramverket nyligen har presenterats.
Komplex problembild
Den totala problematiken är komplicerad och beror bland annat på att ansvariga i vården behöver begränsa användning av antibiotika för att bromsa resistensutvecklingen, men ändå ha fortsatt tillgång till antibiotika. Då kan samhället behöva betala för att få leverantörer att fortsätta tillverka tabletterna trots en låg försäljning.
Likaså handlar frågan om viktiga samhällsåtgärder, som förbättrade reningsverk för att minska antibiotikautsläpp i vattnet, eller utbyggd infrastruktur för att minska infektionsrisker i låg- och medelinkomstländer. Ytterligare en faktor är den långsamma utvecklingen av nya antibiotikapreparat. Där är alla överens om att samhället behöver betala för att påskynda processen, men det råder oenighet om hur mycket varje land ska betala.
Omvänt tankesätt
– Det sistnämnda prislapps-problemet har inspirerat till olika försök att utvidga läkemedelsvärderingen. Traditionella verktyg tar bara hänsyn till den direkta behandlingseffekten. Men antibiotikans betydelse för alla andra områden måste vägas in, särskilt vid infektionsrisker för många typer av vård, som intensivvård, kirurgi och cancervård, och i förlängningen också för folkhälsan och samhället i stort, säger Christian Munthe.
Tillsammans med Anders Herlitz vid Lunds universitet, och kollegan Erik Malmqvist gick Christian Munthe igenom dessa olika värderingsförslag och fann flera förbättringar men också stora brister.
– För att komma åt problemen behöver vi förändra själva grundsynen på värdet av såväl antibiotikatillgång som effektivitet. Tidigare försök byggde på att på gissa hur värdet kan uppstå, utan att förklara vad som gör det värdefullt. Då riskerar man att missa mycket. Vi bestämde oss för att vända på saken, och i stället utveckla ett ramverk som beskriver alla sorters värden som skulle kunna uppstå av att ha en hållbar tillgång till effektiva antibiotika.
Beredskap och folkhälsa
Deras ramverk beskriver tre huvudsakliga dimensioner av värde, vilka i sin tur kan brytas ner i olika delar:
• värdet med att konsumera antibiotika, för individer och för samhället
• värdet av beredskap som ger kontinuerlig tillgång till effektiva antibiotika, oavsett hur mycket dessa används.
I artikeln har forskarna också beskrivit hur ramverket kan användas praktiskt, både vid mindre detaljbeslut och i samband med mer övergripande politiska avgöranden.
– Vi beskriver också hur det kan användas för att hjälpa beslutsfattare att inte missa viktiga värden när de balanserar vad man får mot vad det kostar. I förlängningen kan samma tänkesätt användas för att utforma nya strategier och reformer.
Ramverket är i första hand till för offentliga beslut om förbättrad antibiotikatillgång, men artikeln avslutas med en diskussion om liknande tänkesätt kan vara förnuftiga även för kommersiella aktörer som läkemedelsföretag.
Länkar till vidare läsning
Artikeln The 3D Value Framework for Sustainable Access to Effective Antibiotics är publicerad i tidskriften Health Care Analysis, och kan läsas av alla utan kostnad. Länk till artikeln i Health Care Analysis
Filosofiforskarna är även verksamma vid Centrum för antibiotikaresistens i Göteborg (CARe). Länk till CARe:s webbplats på gu.se
Arbetet med ramverket har möjliggjorts av det sociala innovationsprojektet Platinea.
Länk till Platinea, extern webbsida
