Nya ledtrådar till Hjortspringsbåtens ursprung

Studien publicerades den 10 december 2025 i tidskriften PLOS One, av forskare knutna till forskningsprogrammet Maritime Encounters vid Göteborgs universitet.

Den forntida Hjortspringsbåten upptäcktes på den danska ön Als och grävdes ut första gången i början av 1900-talet. Forskare tror att den tillhörde en grupp krigare som attackerade ön och besegrades, men arkeologer har tidigare inte kunnat fastställa exakt var dessa krigare kom ifrån eller när.

För denna studie kol-14-daterade och analyserade forskarna tidigare outredd tätmassa och snörfragment som hittades tillsammans med båten. Med hjälp av gaskromatografi–masspektrometri kunde de fastställa att tätmassan sannolikt bestod av djurfett och furutjära.

Möjligen ett anfall

Vid denna tid hade Danmark få tallskogar. Forskarna konstaterar att det visserligen är möjligt att furutjära nådde Danmark via handel. Men andra kustområden längs Östersjön öster om Danmark hade tallskogar, vilket leder forskarna till slutsatsen att båten kan ha byggts i dessa regioner – och att båten och dess krigare kan ha kommit därifrån. Om det stämmer skulle båten ha färdats en lång sträcka över öppet hav för att nå Als, något som i så fall skulle tyda på ett välorganiserat och förberett anfall.

Kol-14-datering av snören och tätmassa visar att båten sannolikt byggdes någon gång på 300- eller 400-talet f.Kr., vilket ligger i linje med tidigare dateringar av träet från Hjortspringsfyndet.

Mänskligt fingeravtryck

Forskarna fann också ett delvis bevarat fingeravtryck i tätmassan under sin analys. De kunde inte slå fast exakt vem avsändaren var, men forskarna föreslår att det kan ha avsatts av en besättningsmedlem i samband med en reparation av båten – och därmed ”ge en direkt länk till de forntida sjömännen”.

– Den nya analysen tar oss ett steg närmare att lösa det hundra år gamla mysteriet om båtens ursprung, säger Mikael Fauvelle, arkeolog vid Lunds universitet och en av forskarna knutna till Maritime Encounters vid Göteborgs universitet.

Med hjälp av avancerade vetenskapliga metoder har forskarna ringat in Östersjöområdet som den mest sannolika källan till denna cirka 2 400 år gamla båt, och samtidigt upptäckt ett fingeravtryck av en forntida sjöfarare i tjäran som användes för att göra båten vattentät.

– Att hitta ett fingeravtryck på tjärfragmenten från båten var en stor överraskning. Fingeravtryck från denna tidsperiod är extremt ovanliga. Det är fantastiskt att ha funnit en direkt koppling till någon som faktiskt använde denna forntida båt.

Liten invasionsstyrka

Båten användes av en liten invasionsstyrka som attackerade ön Als i södra Danmark för över 2 000 år sedan. Inkräktarna besegrades och de lokala försvararna sänkte båten i en mosse som ett offer för att tacka för segern.

Sedan båten grävdes upp ur mossen i början av 1920-talet har frågan om varifrån angriparna kom varit en öppen gåta. Vapnen som hittades i båten var vanliga vid tiden och förekom över hela Nordeuropa, vilket ger få ledtrådar om ursprung.

Första stora ledtråden

Flera olika teorier om båtens ursprung har lagts fram under de senaste hundra åren, bland annat att besättningen kan ha kommit från norra Tyskland eller från en annan del av dagens Danmark.

– Nu ger vår vetenskapliga analys av tätmassan den första stora nya ledtråden på över ett sekel. Båten var tätad med tjära från tall, som var ovanlig både i Danmark och norra Tyskland under det första årtusendet f.Kr. Vi menar att detta innebär att båten och dess besättning troligen kom längre österifrån, längs Östersjökusten där tallskogar var betydligt vanligare.

Båten grävdes ut innan moderna dateringsmetoder fanns tillgängliga, och det mesta av materialet konserverades omedelbart med kemikalier som gör kol-14-datering omöjlig.

– När vi gick igenom arkiven lyckades vi dock hitta ursprungligt virke som inte hade konserverats. En kol-14-datering av detta gav ett dateringsintervall mellan 381 och 161 f.Kr., vilket bekräftar den förromerska järnåldersdateringen.

Artikeln i PLOS One är fritt tillgänglig: https://plos.io/44sjLHv

Text: PLOS One
 

Kontakt:
Mikael Fauvelle, mikael.fauvelle@ark.lu.se