Ny svensk studie belyser tvångssymtom hos barn med PANS
GNC:s senast publicerade forskning om PANS och OCD, med Helena Holmäng som försteförfattare tillsammans med ett tvärvetenskapligt forskarteam.
Barn med Paediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome (PANS) drabbas av ett plötsligt och dramatiskt insjuknande med tvångssyndrom (OCD) tillsammans med en rad andra neuropsykiatriska symptom. Trots att OCD är ett centralt kännetecken vid PANS är kunskapen fortfarande begränsad om hur symtomens svårighetsgrad hänger samman med kognitiva processer såsom uppmärksamhet, bearbetningshastighet och beslutsfattande.
En forskargrupp vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, har nu genomfört en ny studie som bidrar till ökad förståelse av dessa samband. Studien, som nyligen publicerats i Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, undersöker relationen mellan hastighet och noggrannhet i ett reaktionstidstest hos barn och ungdomar med PANS – och hur dessa mått hänger samman med variationer i tvångssymtom.
PANS och tvångssymtom – ett kliniskt sammanhang
PANS introducerades 2012 som ett bredare kliniskt ramverk för barn med akut debut av svåra neuropsykiatriska symtom. Begreppet bygger vidare på tidigare beskrivningar av PANDAS (Paediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections) som först beskrevs i slutet av 1990-talet. Med tiden blev det tydligt att streptokockinfektioner ensamma utgjorde ett alltför snävt avgränsningskriterium, och att både infektiösa och icke-infektiösa faktorer kan vara förknippade med liknande symtombilder.
PANS kännetecknas av ett abrupt, dramatiskt insjuknande med OCD och/eller restriktivt ätande, i kombination med andra neuropsykiatriska symtom, såsom ångest, emotionell instabilitet, trotssymptom, utvecklingsmässig tillbakagång i beteendet, försämrade skolprestationer, samt motoriska eller sensoriska avvikelser. PANS följer ofta ett fluktuerande förlopp, vilket skapar särskilda utmaningar för klinisk bedömning och uppföljning.
Tidigare forskning har visat att tvångssymptom ofta präglas av en stark strävan efter korrekthet, symmetri och säkerhet. Hos personer med OCD har detta ibland kopplats till en benägenhet att prioritera felfria svar framför snabba responser. Samtidigt har resultaten varit varierande, särskilt i studier av barn. Mot denna bakgrund syftade den aktuella studien till att gå bortom enkla mått på reaktionstid och i stället undersöka hur svarsstil, noggrannhet och precision samvarierar med symtomens svårighetsgrad.
Hur studien genomfördes
Studien omfattade 12 barn och ungdomar med PANS, i åldrarna 6,5 till 16,5 år (medianålder 11 år). Varje deltagare genomförde ett surfplattebaserad reaktionstidstest vid två till fyra tillfällen under studiens gång, vilket resulterade i totalt 39 testtillfällen. De upprepade mätningarna gjorde det möjligt att följa förändringar både inom individer över tid och mellan olika deltagare.
I uppgiften instruerades barnen att trycka på en av fyra knappar på pekskärmen så snart den lyste upp. Analyserna fokuserade på de första fem minuterna av varje testtillfälle. Utöver reaktionstid registrerades hur ofta barnen tryckte på rätt knapp samt hur fingertrycket placerades i förhållande till knappens mitt.
Vid varje testtillfälle skattades svårighetsgraden av tvångssymtom med en klinikeradministrerad skala, där poängen varierade från 0 (inga symtom) till 20 (svåra symtom). Den genomsnittliga poängen låg runt 10, vilket motsvarar lindriga symtom, men variationen inom individer var betydande. Detta gav goda förutsättningar för att analysera hur förändringar i symtom hängde samman med förändringar i testresultat.
Ökad noggrannhet snarare än generellt långsammare respons
Ett av de mer oväntade resultaten var att forskarna inte fann något direkt samband svårighetsgraden av OCD-symtom och den genomsnittliga reaktionstiden. I genomsnitt reagerade barnen på knappt en sekund, och högre symtomnivåer innebar inte per automatik långsammare svar.
I stället framträdde ett tydligt mönster i hur barnen utförde uppgiften. När tvångssymtomen var mer uttalade blev svaren både mer korrekta och mer precisa. För varje fempoängsökning i symtomsvårighetsgrad ökade antalet korrekta svar med ungefär ett. Samtidigt placerades fingertrycken i genomsnitt cirka 0,8 millimeter närmare knappens mitt, vilket tyder på ökad precision i rörelseutförandet.
Denna svarstendens hade dock ett pris. När barnen kombinerade hög korrekthet med exakt, centrerad fingerplacering tenderade deras reaktionstider att bli längre. Intressant nog sågs långsammare svar även i det omvända fallet, när både korrekthet och precision var låg. De snabbaste svaren sågs när barnen svarade korrekt, men utan samtidig hög precision i fingerplaceringen.
Kliniska implikationer och framtida perspektiv
Resultaten tyder på att hur barn med PANS utför uppgifter i mindre utsträckning speglar generell kognitiv hastighet och i större utsträckning hänger samman med ökad självövervakning och ett mer noggrant sätt att svara. Hos barn med mer uttalade tvångssymtom framträder ett mönster där svaren blir ”rätt” och mer precist utförda, även när detta innebär ett långsammare arbetstempo.
För kliniker innebär detta en viktig nyansering. Långsammare responser behöver inte nödvändigtvis spegla bristande förmåga, utan kan vara ett uttryck för adaptiva men tidskrävande strategier. Bedömningar som enbart fokuserar på reaktionstid riskerar därför att missa centrala aspekter av hur barnen närmar sig och genomför uppgifter. Mått på korrekthet och svarsprecision kan bidra till en mer heltäckande bild.
Studien lyfter också fram potentialen i digitala testverktyg som kan fånga subtila beteendemönster som annars är svåra att observera i klinisk vardag. På sikt kan interventioner som syftar till att minska överdriven självövervakning och öka toleransen för imperfektion bidra till ett mer flexibelt fungerande, både i testsituationer och i vardagliga sammanhang som skolarbete.
Trots sitt begränsade och explorativa upplägg utgör studien ett viktigt steg mot ökad förståelse av hur tvångssymtom vid PANS kan påverka hur barn utför uppgifter, och hur beteenden präglade av hög korrekthet och precision – att göra saker ”helt rätt” – kan vara förenade med långsammare responser.
Text av Anna Spyrou, Kommunikatör
Länk till artikeln:
Holmäng H, Fagerudd R, Hajjari P, Huldt Oldmark M, Jakobsson K, Serrano Toro A, Vinsa I, Fernell E, Hadjikhani N, Gillberg C, Åsberg Johnels J, Johnson M, Thorsson M. Trade-off between speed and accuracy: associations between obsessive-compulsive symptoms and meticulousness in PANS. J Clin Exp Neuropsychol. 2026 Jan 20:1-12. doi: 10.1080/13803395.2026.2617355. Epub ahead of print. PMID: 41560412.
