Tropiska växter i baljväxtsläktet Senna har använts av människor i över tusen år, både som läkemedel och prydnadsväxter. Men hur arterna faktiskt är besläktade har länge varit oklart. Nu visar ny forskning att den traditionella klassificeringen är felaktig – och flera nya arter har dessutom upptäckts.
Bild
Alexandre Gibau de Lima, disputerad forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
I sin doktorsavhandling har forskaren Alexandre Gibau de Lima undersökt evolutionära släktskap och taxonomi inom växtsläktet Senna. Gruppen omfattar mer än 300 arter och finns främst i tropiska områden världen över, med särskilt stor mångfald i Amerika. – Trots att många arter har haft stor betydelse för människor, både som medicinalväxter sedan åtminstone 800-talet och som populära trädgårdsväxter, har deras släktskap länge varit dåligt kartlagt, säger Alexandre Gibau de Lima som nyligen doktorerade vid institutionen för biologi och miljövetenskap samt botaniska trädgården i Rio de Janerio.
Alexandre Gibau de Lima efter avklarad och godkänd disputation på plats i Botanical Garden of Rio de Janeiro, Brasilien.
På bilden ser vi Marcelo Trovó, Alexandre Gibau de Lima, Christine Bacon och Vidal Mansano.
Genom att kombinera genetiska analyser med studier av herbariematerial från stora samlingar runt om i världen, samt flera års fältarbete, har Alexandre Gibau de Lima genomfört den mest omfattande studien av Senna hittills. Resultaten visar att den traditionella klassificeringen, som i stor utsträckning bygger på växternas utseende, inte speglar deras verkliga evolutionära släktskap. – Arter som ser lika ut är inte nödvändigtvis nära besläktade, vilket innebär att vi har behövt ompröva hur släktet klassificeras, berättar Alexandre Gibau de Lima.
Studien har lett till en omfattande revidering av klassificeringen inom Senna. Samtidigt har forskningen gett nya insikter i så kallade artkomplex, grupper av arter som är svåra att skilja åt. Genom att kombinera DNA-data med morfologi och ekologisk information har flera nya arter identifierats, bland annat från artrika regioner som Anderna, Amazonas och Atlantregnskogen.
Fältarbete i den brasilianska cerradon – en enorm, artrik savann i centrala Brasilien som täcker cirka 20 procent av landets yta.
Forskningen ger också nya insikter i hur Senna-arter har spridits över världen. Resultaten tyder på att dessa arter spreds relativt sent i jordens historia, mellan 20 och 3 miljoner år sedan. – Spridningen verkar ha skett över långa avstånd, troligen med hjälp av havsströmmar, där frukter och frön kunnat flyta mellan kontinenter, säger Alexandre Gibau de Lima.
Detta kan förklara hur arter inom samma släkte i dag finns i geografiskt vitt skilda regioner som Sydamerika, Afrika och Australien.
Sammantaget ger resultaten en helt ny grund för att förstå evolutionära släktskap och taxonomi inom släktet Senna. Denna kunskap kan bli viktig för framtida forskning, naturvård och ett hållbart nyttjande av dessa växter.