Ny studie om Spinoza, ekologi och internationell rätt

Moa de Lucia Dahlbeck, postdoktor i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan, är aktuell med sin nya bok Spinoza, Ecology and International Law - Radical Naturalism in the Face of the Anthropocene utgiven av Routledge.

Vilka frågor studerar du i boken?

Till grund för bokens undersökning ligger ett problem som handlar om människans benägenhet att agera mot det bättre vetandet, ett fenomen som inom den internationella miljörätten tar sig uttryck i en svårighet att få stater att implementera och efterleva regler de själva satt upp och på ett teoretiskt plan främjar. I mer precisa termer: människan och i förlängningen stater kan vara enhälligt överens om relevansen av och syftet med en viss lagstiftning (i det här fallet lagstiftning till skydd för den naturliga miljön) men ändå inte förmå ändra sina beteenden. Med utgångspunkt i några olika beskrivningar av upplevelsen av detta som ett problem för miljörätten och miljöetiken i stort har jag sedan tittat på ett specifikt förslag för hur vi skulle kunna motverka densamma som dykt upp i en rad olika diskurser om människan och miljön, däribland den internationella miljörättsdiskursen.

Vad är radikal naturalism?

Radikal naturalism är den metafysiska idé eller doktrin som jag knyter det studerade förslag för att motverka ineffektivitetsproblemet till. Idén artikulerar att det bara finns ett regelsystem i naturen – naturens egna - och att naturens ”regler” är de enda genom vilka vi har möjlighet att förstå olika fenomen: naturliga så väl som så kallade artificiella eller sociala. Den normativa idén som knyts till denna idé i förslaget och i etik-litteratur är att låta dessa deskriptiva naturliga regler bli normativa utan några som helst mellanled.

Varför Spinoza?

Spinoza därför att han är en av de första i filosofihistorien som på allvar lyfter fram problemet med antropocentrism ur ett socio-politiskt perspektiv och för att han gör det med radikal naturalism som bärande idé. Spinoza därför att diskurserna och dokumenten som jag tittat på när jag spårat förslaget som bygger på en slags radikal naturalism antingen implicit eller explicit refererar till Spinoza som sin metafysiska bas och eller inspirationskälla.

Vad är dina viktigaste slutsatser

Mina slutsatser handlar dels om hur vi ska förstå Spinozas politiska filosofi, vilket varit ett ganska outrett område hittills inom Spinozastudier och dels handlar de om att utvärdera implikationerna och genomförbarheten av de normativa förslag som konstrueras utifrån hans radikala naturalism.

Vilka konsekvenser får dina resultat?

Mina resultat får inte några direkt konkreta eller omedelbara konsekvenser men min förhoppning är att de ska leda till vidare och fördjupade diskussioner om relationen mellan teori och praktik, om de praktiska konsekvenser ett teoriskifte för med sig som kanske inte alltid är fullt synliga innan en djupare läsning av premisserna för teorin i fråga gjorts.

Hur kan dina resultat användas och av vem?

Jag tror att diskussionerna i boken kan användas för att tänka vidare kring hur lätt/svårt det är att genomdriva förändringar och reformer av fundamental karaktär inom rätten. Jag tror därför att mina diskussioner kan vara intressanta för (folkrätts)praktiker i den mån de är intresserade av att kritiskt utvärdera politiskt ideologiskt drivna förslag, se konceptuella och historiska samband, samt diskutera rätten ur ett etiskt perspektiv. Jag tänker dock att boken främst är skriven för människor som på ett teoretiskt plan är intresserade av att förstå Spinozas metafysiska förklaring av, å ena sidan, rätten som socialt fenomen och, å andra sidan, relationen mellan människa och natur, samt kopplingen mellan denna förklaring och hans politiska filosofi.