Ny postdoktor vid CERGU

Under 2025 utlyste CERGU en tjänst för nya postdoktorala forskare inom europastudier. Responsen var anmärkningsvärd: över 140 sökande från hela världen ansökte om möjligheten att arbeta vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU).

I en tidigare intervju mötte vi Ben Rosher från Institutionen för globala studier vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Idag presenterar vi Tobias Wuttke, som är verksam vid Företagsekonomiska institutionen inom Handelshögskolan. CERGU:s forskningsadministratör Angie Sohlberg samtalade med Tobias om vad som förde honom till CERGU och vad som väntar framöver. Varje vecka kommer vi att presentera en av de nya postdoktorer som har anslutit sig till nätverket. Nästa vecka får ni möta Natalia Volvach, vår tredje och sista nya postdoktor. Välkommen!

Angie Sohlberg: Välkommen till CERGU och stort grattis! Kan du berätta hur du fick kännedom om CERGU och vad som fick dig att söka en postdoktorstjänst här?

Tobias Wuttke: Jag är ursprungligen från Tyskland, men av personliga skäl har jag bott i Sverige under en tid. Under de senaste åren har jag arbetat med EU:s industripolitik för halvledare och batterier till elfordon. När jag sökte en tjänst i Sverige för att fördjupa denna forskning framstod CERGU som den ideala platsen. Så vitt jag vet är det det enda verkligt tvärvetenskapliga forskningscentrumet om EU i Sverige, vilket gör det till det perfekta hemmet för mitt tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

AS: Var befann du dig innan du blev postdoktor vid CERGU, och vad arbetade du med då?

TW: Jag disputerade i internationella studier vid Roskilde universitet i Danmark mellan 2019 och 2022 och försvarade framgångsrikt min avhandling i början av 2023. Min forskning fokuserade på ekonomisk utveckling genom globala värdekedjor (GVC), med en fallstudie av fordonsindustrin. Mellan 2023 och 2025 var jag verksam vid Bard College Berlin som forskningsstipendiat i ett projekt finansierat av Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG). Projektet undersökte geografiska omkonfigurationer av globala produktionsnätverk i den post-Covid-19-ekonomin, drivna av industripolitik och geopolitik, med särskilt fokus på halvledarindustrin i Europa och Sydostasien.

AS: Du har alltså rört dig från Tyskland till Danmark, tillbaka till Tyskland och nu till Sverige – internationella miljöer är inget nytt för dig. CERGU-nätverket är både internationellt och tvärvetenskapligt. Vad hoppas du kunna bidra med och få ut av att vara en del av ett centrum med en stor, internationell grupp forskare från många olika discipliner?

TW: Jag har själv en tydligt tvärvetenskaplig bakgrund som spänner över ekonomisk geografi, utvecklingsstudier, innovationsstudier och statsvetenskap. Även om disciplinära gränser är viktiga för att utveckla robusta teorier och upprätthålla sammanhängande forskningsmiljöer, är jag övertygad om att det finns stora fördelar med att kombinera teorier, begrepp och insikter från olika discipliner för att besvara komplexa forskningsfrågor. De industripolitiska utmaningar inom EU som jag studerar – som rör ekonomi, juridik, företag, politik, teknik, historia och geografi – kräver verkligen en sådan tvärvetenskaplig ansats. Jag ser verkligen fram emot att lära av CERGU-kollegor inom olika fält och att bidra med mitt eget perspektiv i de pågående diskussionerna vid centret.

AS: Låt oss gå över till ditt postdoktorprojekt. Kan du kort beskriva din plan för dina två år vid CERGU?

TW: Batterier är hjärtat i elfordon, och Europa investerar kraftigt i att bygga upp en egen batteriindustri. Sedan mitten av 2010-talet har EU lanserat ambitiösa industripolitiska satsningar för att bli en global ledare inom hållbar batteriproduktion. Trots detta har europeiska batteriföretag som Northvolt haft svårt att konkurrera med ledande företag från Kina och Sydkorea. Detta är oroande: om europeiska företag inte kan konkurrera inom batteriteknik riskerar hela fordonsindustrin att påverkas, och Europa kan bli beroende av utländsk teknik.

Varför har då dessa politiska satsningar inte lyckats göra europeiska batteriföretag globalt konkurrenskraftiga? Min forskning tar sig an detta problem genom att förena två forskningsfält: industripolitik – med särskilt fokus på EU:s industripolitiska beslutsprocesser – och teknologisk upphämtning, som handlar om hur sent industrialiserade företag kan nå upp till globala ledare. För att besvara dessa frågor kommer jag att intervjua beslutsfattare och branschaktörer runt om i Europa samt analysera branschdata, företagsrapporter och policydokument.

AS: Vi ser fram emot att följa ditt projekt under de kommande två åren, Tobias! Slutligen – vad tycker du om att göra på fritiden när du inte arbetar?

TW: På fritiden tycker jag om att resa, spela tennis och umgås med vänner och familj.