Ny forskning ska undersöka läsares band till Sagan om Isfolket
Hur uppstår och består kärleken till en bokserie? I ett nytt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet ska genusvetaren Elin Abrahamsson undersöka hur Margit Sandemos klassiska fantasyserie Sagan om Isfolket har fängslat läsare i över fyrtio år.
USA har Ursula Le Guin, Storbritannien J.K. Rowling – och Norden har sin alldeles egen fantasydrottning. Den norsk-svenska författaren Margit Sandemo är för många synonym med Sagan om Isfolket, följetongen som släpptes i hela 47 delar mellan 1982 och 1989. Den har blivit en av Nordens mest lästa bokserier, sålts i miljontals exemplar och översatts till flera språk.
Trots att böckerna inte har tryckts på länge är intresset för serien fortfarande starkt. Genom nyproducerade ljudboksutgåvor har Sagan om Isfolket nått nya generationer av läsare.
Däremot har serien fått förhållandevis lite uppmärksamhet inom litteraturvetenskapen, både i Sverige och internationellt. Nu ska genusvetaren Elin Abrahamsson, som forskar om populärlitteratur, hänge sig åt Sagan om Isfolkets kulturella inflytande.
Hon har beviljats knappt 4,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att leda ett forskningsprojekt vid Institutionen för kulturvetenskaper som ska samla in berättelser från både nya och långvariga läsare av bokserien.
– Det känns otroligt kul att få komma igång och börja försöka besvara de frågor vi funderat så mycket över, säger Elin Abrahamsson. Vid sin sida i projektet har hon Tuva Haglund, postdoktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs och Uppsala universitet.
De vill förstå hur känslomässiga band till populärromantisk litteratur formas och förändras över tid i ett föränderligt kultur- och medielandskap.
Särskilt fokus ligger på den stora kvinnliga läsarskaran och på hur synen på kvinnors läsande av romantisk och erotisk litteratur har förändrats över tid. Ambitionen är att projektet ska ge värdefulla insikter till det större arbetet med att främja läsning och läsförståelse.
Elin Abrahamsson har tidigare undervisat på kurser i genusvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper och är idag universitetslektor vid Linnéuniversitetet.
– Jag uppskattar verkligen att genusvetenskapen på institutionen ligger i en tvärvetenskaplig miljö tillsammans med flera konstnärliga och kulturstudieorienterade ämnen, säger hon. Det är en kombination som jag tror kommer passa både mig och projektet mycket bra.
Av: Erik Pedersen