Annika Björnsdotter är legitimerad psykolog och psykoterapeut, handledare inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och specialist i klinisk psykologi. Hon har även en masterexamen i sexologi och arbetar som lektor vid Psykologiska institutionen. Vid sidan av arbetet på Göteborgs universitet arbetar hon kliniskt som psykolog. I boken Klimakteriet: strategier för att stå stadigt när det stormar sammanför hon forskning om klimakteriet med sina kliniska erfarenheter.
– Boken tar upp KBT-baserade strategier för att hantera vanliga symtom: stress, sömnsvårigheter, oro, värmevallningar, förändrad sexlust och nedstämdhet. Genom övningar och reflektioner får läsaren möjlighet att steg för steg hitta ett mer hållbart och välfungerande sätt att möta denna livsfas, säger Annika Björnsdotter.
Kunskap kan göra kroppens förändringar lättare att förstå
En central utgångspunkt i boken är betydelsen av kunskap. Att förstå vilka förändringar som kan höra samman med klimakteriet kan göra det lättare att tolka och förhålla sig till det som händer i kroppen och i det psykiska måendet.
För Annika Björnsdotter väcktes intresset för området när hon själv kom in i perimenopaus. Hon började då söka kunskap om de förändringar hon upplevde och fördjupade sig efter hand i forskningen om klimakteriet.
– Kunskap kan inte ta bort alla klimakteriesymtom, men den kan förändra hur vi förstår dem, förhåller oss till dem och hur de påverkar våra liv. Det är den möjligheten jag vill förmedla, säger Annika Björnsdotter.
KBT kan ge fler verktyg vid klimakteriebesvär
I boken ligger tyngdpunkten på hur KBT-baserade strategier kan användas för att hantera olika besvär. KBT utgår från samspelet mellan tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden.
KBT rekommenderas som en evidensbaserad icke-hormonell behandling av klimakteriesymtom i såväl brittiska NICE-riktlinjer som amerikanska behandlingsrekommendationer från The Menopause Society (NICE, 2024; The North American Menopause Society, 2023).
Vid exempelvis värmevallningar kan själva den kroppsliga reaktionen förstärkas av oro, stress och tankar om hur man uppfattas av andra. Med hjälp av KBT kan läsaren få syn på sådana mönster och pröva nya sätt att förhålla sig till både kroppsliga reaktioner, tankar och känslor. Boken tar också upp strategier vid sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet, till exempel hur man kan förändra vanor som vidmakthåller sömnproblem, hantera återkommande orostankar och fortsätta göra sådant som ger glädje, mening och återhämtning även när motivationen sviktar. Genomgående ligger fokus på att öka förståelsen för de egna reaktionerna och hitta konkreta sätt att hantera besvär utan att låta dem begränsa livet mer än nödvändigt.
Kunskap om klimakteriet kan enligt Annika Björnsdotter också ha betydelse för hur kvinnor tar hand om sin hälsa under perioden. En del kan exempelvis uppleva en ökad stresskänslighet, vilket kan göra det viktigt att uppmärksamma behovet av återhämtning och hur den egna livssituationen påverkar måendet.
Att känna igen förändringar och förstå vad de kan hänga samman med kan också minska risken för att de automatiskt tolkas som tecken på att något annat i livet är fel. Förändrad sexlust behöver exempelvis inte betyda att det finns problem i relationen.
Mer forskning om KBT under klimakteriet behövs
Boken har vuxit fram i mötet mellan forskning, klinisk erfarenhet och Annika Björnsdotters egna erfarenheter av klimakteriet. Ambitionen har varit att göra forskningsbaserad kunskap tillgänglig och användbar för fler. Hennes nästa steg är att söka forskningsmedel för att kunna genomföra en större studie i Sverige där KBT erbjuds under klimakteriet.
Katarina Englund, kommunikatör
