För första gången svarar en majoritet att de använt AI-chatbot under det senaste året. Den veckovisa användningen har tredubblats sedan 2024. Samtidigt fortsätter skepticismen för AI att öka och oron för påverkan på såväl valrörelser som läs- och skrivsvårigheter är omfattande.
Under tre mätår har såväl inställning till som användning av AI studerats i de årligen återkommande SOM-undersökningarna. Mätningarna redovisas i rapporten Svensk AI-opinion 2023-2025 som släpps idag. Rapporten innehåller alla mätresultat uppdelat på ett stort antal demografiska- och ideologiska grupper. Huvuddragen sammanfattas i texten nedan.
Användningen för första gången över 50%
Både den privata och den professionella användningen av AI-tjänster har tagit rejäla kliv uppåt sedan mätningen 2024. För första gången svarar en majoritet, 58 procent, att de använt en AI-chatbot privat minst någon gång under det senaste året. Andelarna som använder chatbot någon gång i veckan eller oftare har tredubblats på ett år, det är nu 26 procent av svenskarna som är så pass frekventa användare.
–En viss del av den kraftiga förändringen mellan 2024 och 2025 kan sannolikt härledas till att exempel som ChatGPT och Copilot har lagts till i frågeformuleringen, men vi kan nu alltså med säkerhet säga att AI i form av chatbottjänster tydligt når en majoritet av befolkningen, säger Marcus Weissenbilder, undersökningsledare vid SOM-institutet och ansvarig för AI-frågorna.
Mönstret är likvärdigt för professionell användning av AI. Undersökningen 2024 visade att 20 procent av de mellan 16-29 år använder AI varje vecka i sitt arbete. Nu är den siffran 30 procent. Svenskar som jobbar inom IT, logistik och tekniska yrken eller ekonomi, personal och förvaltning är de som använder AI-chatbot i jobbet i högst utsträckning. Inom tillverkning och transport samt byggverksamhet och hälso- och sjukvård är användningen närmast obefintlig.
Fortsatt pessimism och oro
Trots att användningen blir mer utbredd minskar inte bilden av att AI-utveckling främst skulle vara något negativt. 38 procent av svenskarna är övervägande pessimistiska gällande AI:s påverkan på samhället jämfört med 25 procent som är optimistiska.
En tydligt majoritet, 62 procent av svenskarna, anser helt eller delvis att AI utgör större risk än möjlighet för samhället. Äldre personer, Vänsterpartister och Sverigedemokrater utmärker sig som särskilt skeptiska. Endast en fjärdedel av befolkningen tror att AI kommer att skapa fler jobb än det tar bort. För båda dessa frågor syns en ökning i negativiteten gentemot AI för varje undersökningsår.
Dessutom är sammantaget 88 procent av svenskarna ganska eller mycket oroade för att AI-genererad falsk information ska påverka demokratiska val. Denna oro är så pass markant att den hamnar på tredje plats strax efter "organiserad brottslighet" och "situationen i Ryssland" bland alla orosmoment som mäts i SOM-undersökningen. Här finns dessutom en tydlig ideologisk skiljelinje där personer till vänster i politiken är klart mer oroade än personer till höger.
Avslutningsvis visar en helt ny fråga att hela 83 procent helt eller delvis tror att ökad AI-användning kommer att leda till försämrad läs- och skrivförmåga. Denna farhåga är väldigt jämnt spridd i befolkningen.
–16-29-åringarna, som alltså är den grupp som själva använder AI mest, är till och med något mer oroade över försämrad läs- och skrivförmåga än övriga grupper, säger Marcus Weissenbilder.
Mer information
Resultaten presenteras i tabellrapporten Svensk AI-opinion 2023-2025 från SOM-institutet. De olika frågorna om befolkningens relation till AI har ställts i de nationella SOM-undersökningarna 2023, 2024 och 2025.
Undersökningarna har gått ut till slumpmässiga urval om 26 250 personer (2023-2024) samt 33 750 personer (2025). De har genomförts i september – december respektive år. Samtliga respondenter är 16 år eller äldre.
Nettosvarsfrekvensen i undersökningen 2023 var 49 procent. I undersökningen 2024 var den 51 procent och 2025 52 procent.