Hoppa till huvudinnehåll
Bild
uppslagna tidskrifter i motljus genrebild
Foto: iStock
Länkstig

Nio forskare vid Göteborgs universitet på listan över världens mest citerade forskare

Publicerad

Liksom förra året har Göteborgs universitet nio namn på listan över världens mest citerade forskare. Två av namnen är nya: Ulf Andréasson och Jan Lötvall.

Det är analysföretaget Clarivate Analytics, som äger Web of Science, som listar den en procent av världens forskare som citeras flitigast. Listan baseras på publiceringar de senaste tio åren, mellan åren 2010-2020. Analysen bygger på data från företagets publikationsdatabas. Listan omfattar totalt 6 602 forskare i hela världen.

Från biofysik till neurokemi

Ulf Andréasson, som är en av de nytillkomna på listan, disputerade 2003 vid institutionen för kemi vid Göteborgs universitet med en avhandling om ljusinducerade strukturförändringar i ett bakteriellt fotosyntetiskt proteinkomplex. Efter disputationen började han arbeta på laboratoriet för klinisk neurokemi i Mölndal, där det bedrivs världsledande forskning om biomarkörer för framför allt Alzheimers sjukdom under ledning av professorerna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow.

Bild
porträtt Ulf Andréasson

– Historiskt har detta handlat om markörer i ryggvätska, men i takt med att metoderna blir känsligare kan nu sjukdomsrelaterade skillnader även ses i blod. Ett mål med vår forskning är att våra resultat ska få genomslag i vården genom att ge läkarna bättre underlag för att exempelvis ge en korrekt diagnos eller övervaka behandling, berättar Ulf Andréasson, som sedan 2017 är docent i neurokemi vid Göteborgs universitet.

Grupp i framkant

Att han nu kliver in på listan över världens mest citerade forskare är alltså inte bara hans egen förtjänst, utan beror mycket på att han arbetar inom en stor och framgångsrik forskargrupp:

– Laboratoriets rykte gör att många forskare vill samarbeta med oss, och även företag både inom läkemedelsindustrin och instrumenttillverkning. Detta leder till många och bra projekt som ger intressanta publikationer, säger Ulf Andréasson.

Högciterad Nature-publicering

Jan Lötvall, som nu också tar plats på listan, är professor i klinisk allergologi. 2007 publicerade han med sin grupp en artikel i Nature Cell Biology som kommit att bli tidskriftens mest citerade genom tiderna. Där beskrev de för första gången hur celler använder membranomslutna vesiklar i nanostorlek som kallas exosomer för att skicka genetiskt material mellan celler.

Bild
porträtt Jan Lötvall
Foto: Jan Kwanmark

– Vi upptäckte en helt ny process som celler använder för att kommunicera med varandra. Detta är nog det största man kan upptäcka i en vetenskaplig karriär, och som forskare är det då ens skyldighet att följa data vilket vi också gör, säger Jan Lötvall.

Nytt sätt att leverera läkemedel

Redan innan intresset för exosomer exploderade insåg han att dessa små vesiklar också skulle kunna användas för att leverera läkemedel till insidan av celler på ett sätt som hittills inte varit möjligt, och att upptäckten öppnar för nya behandlingar för en rad svåra sjukdomar, som sepsis (blodförgiftning) och olika former av cancer. För att skapa förutsättningar för den rigorösa testning som måste göras innan läkemedel kan godkännas har han startat bolag. Nyligen fick han också ett av de största projektbidragen från Vetenskapsrådet inom medicin och hälsa till arbetet med exosomer.

– Vi har skapat exosomer från bakteriella membran som är immunologiskt väldigt aktiva, men samtidigt säkra så att de inte orsakar exempelvis svår inflammation. Vi har med denna teknik utvecklat flera läkemedelskandidater, bland annat ett vaccin mot covid och mot olika bakteriesjukdomar, berättar Jan Lötvall.

Sju kvar sedan förra året

Kvar på GU-listan från föregående år är Alexandre Antonelli, Fredrik Bäckhed, Johan Bengtsson-Palme, Kaj Blennow, Joakim Larsson, Karl Swedberg och Valentina Tremoli. Nya är alltså Ulf Andreasson och Jan Lötvall. Av de nio listade forskarna vid Göteborgs universitet är de flesta verksamma inom medicinska ämnesområden, förutom Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald.