Moderkakan ger nya ledtrådar om hämmad fostertillväxt
Förändringar i moderkakans blodkärl kan bidra till att förklara varför vissa foster växer sämre under graviditeter där mamman har den autoimmuna sjukdomen SLE. Samtidigt kunde forskarna inte se tecken på den inflammation som länge misstänkts spela en central roll. Resultaten kommer från Göteborgs universitet.
Kvinnor med SLE (systemisk lupus erythematosus) löper ökad risk för försämrad fostertillväxt. Trots att sjukdomen hos kvinnorna i denna svenska studie i de flesta fall var välbehandlad och hade låg aktivitet, var det fortfarande vanligt att föda barn som var små i förhållande till graviditetens längd.
Studien publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine.
Blodförsörjning i fokus
Forskarna följde 83 graviditeter hos kvinnor med SLE och 67 graviditeter hos friska kvinnor. Under graviditeten samlades blodprover in och efter förlossningen undersöktes moderkakorna för att se vilka förändringar som kunde kopplas till fostrets tillväxt.
Hos kvinnor med SLE som födde barn som var små för graviditetens längd hade åtta av tio moderkakor tecken på nedsatt blodförsörjning.Forskarna såg också förändringar i proteiner som reglerar bildningen av nya blodkärl. Däremot kunde de inte se inflammatoriska förändringar i moderkakorna hos de kvinnor vars barn vuxit sämre.
Marit Stockfelt, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och studiens försteförfattare:
– Våra resultat pekar mot att moderkakans blodförsörjning spelar en viktig roll för fostrets tillväxt vid SLE. Det ger oss en ny hypotes om vilka biologiska mekanismer som kan ligga bakom nedsatt fostertillväxt vid SLE, och vägleder oss i vilka specifika frågor framtida forskning behöver fokusera på, säger hon.
![[none]](/sites/default/files/styles/50_10_6_xmedium_1x/public/2026-07/Marit%20Stockfelt%20foto%20G%C3%B6teborgs%20universitet%2016x9_0.jpg?h=a0cf17bb&itok=y54TpgIX)
Mot bättre riskbedömning
Studien visar samband och kan inte avgöra vad som orsakar förändringarna. Forskarna påpekar också att de använt liten i förhållande till graviditetens längd som mått på hämmad fostertillväxt, vilket inte är detsamma som en klinisk diagnos av tillväxthämning under graviditeten. Dessutom var antalet kvinnor med SLE begränsat, vilket gör att resultaten behöver bekräftas i större studier.
Om resultaten bekräftas kan de bidra till bättre möjligheter att identifiera de graviditeter där fostret riskerar att växa för dåligt. De kan också ge vägledning om vilka biologiska processer som bör stå i fokus när nya metoder för diagnostik och behandling utvecklas.
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. I Sverige lever omkring 8 000–10 000 personer med SLE. De flesta är kvinnor och sjukdomen debuterar oftast i fertil ålder.
Många kvinnor med SLE kan genomgå en graviditet utan allvarliga komplikationer. Samtidigt innebär sjukdomen en ökad risk för bland annat havandeskapsförgiftning, för tidig födsel och att fostret växer sämre än förväntat under graviditeten.
