Minskad myndighetspolarisering under mandatperioden

I den nationella SOM-undersökningen bedömer svenskarna varje år hur väl ett stort antal myndigheter sköter sin uppgift, inom ramen för forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV). De senaste resultaten presenteras idag i Förvaltningsmyndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet, som är ett kapitel från SOM-institutets kommande forskarantologi Mot en tid som flytt. Som komplement publiceras även tabellrapporten Kvalitet i offentlig verksamhet 2025.

Mindre politiskt färgade bedömningar under Tidöregeringen

När mandatperioden närmar sig sitt slut visar analyserna att bedömningarna av de 34 myndigheter och åtta kommunala- samt regionala verksamheter som svenskarna tagit ställning till övergripande har kännetecknats av en minskande grad av politisk polarisering. Tidöregeringen har haft en närmast helande effekt på polariseringen och vänster-högerskillnaderna i myndighetsbedömningarna var 2024 och 2025 de lägsta på tio år.

^{Klicka här för större version av figuren}

Bedömningarna mellan 2016–2022, under S/MP-regeringarna, var däremot påtagligt ideologiskt färgade. Personer till höger var under dessa år tydligt mer negativa till Myndighetssverige än personer till vänster. Det kunde vissa år skilja upp emot 15 procentenheter i snittbetyg. Men från och med regeringsskiftet 2022 och i takt med att Sverigedemokraterna fått ökat inflytande har alltså klyftan mellan väljargrupperna jämnats ut.

– Det är tveklöst positivt med mindre polariserade bedömningar. Offentlig verksamhet skall fungera opartiskt, och uppfattas fungera opartiskt. Men samtidigt är det bekymmersamt - idealt skall inte medborgarnas bedömningar av hur myndigheter sköter sin uppgift påverkas av vem som styr utan utgå ifrån hur väl arbetet faktiskt utförs. Den stora frågan är om vi, baserat på valresultatet till hösten, ser en fortsatt låg och hälsosam nivå av polarisering eller en tillbakagång till de stora ideologiska klyftor vi såg 2016–2021, säger Sören Holmberg, seniorprofessor vid Statsvetenskapliga institutionen och ansvarig för projektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV).

Andra trender i bedömningarna av myndigheter

• En klar majoritet av myndigheterna och de regionala- och kommunala verksamheterna är förhållandevis välkända och bedöms övervägande positivt. Över tid finns en viss tendens till förbättrad kännedom och ökande positiva betyg.
• Flera av de mest centrala samhällsbärande myndigheterna får höga betyg. Det gäller exempelvis Skatteverket, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Valmyndigheten.
• Ytterkantspartierna Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har sympatisörer som genomsnittligt är klart mer negativa till hur Myndighetssverige arbetar jämfört med övriga partiers anhängare.
• Försäkringskassan får ett svalt kvalitetsbetyg jämfört med många andra stora myndigheter. I botten av listan återfinns Migrationsverket och Arbetsförmedlingen där andelen kritiska klart överväger andelen positiva. Arbetsförmedlingen tappar dessutom signifikant jämfört med 2024.

• Bland kommunala verksamheter får äldreomsorgen särskilt dåliga bedömningar – de sämsta sedan 2017. Boende i storstäderna ger särskilt lågt betyg till äldreomsorgen, högst betyg får den i mindre tätorter. Sverigedemokrater är den grupp som är mest kritiska. 

  – Intressant nog är personer i åldersspannet 50–64 särskilt kritiska till äldrevården, men bland personer 65+ är bedömningarna betydligt bättre, säger Sören Holmberg.