Mat kan bli ett verktyg för lärande

Bild

I studien samarbetade forskaren Louise Hård med lärare i en lågstadieskola för att utveckla och pröva ämnesintegrerad matundervisning för elever mellan 6 och 9 år. Undervisningen följdes genom enkäter, intervjuer, klassrumsobservationer och fältanteckningar.

– Barn funderar på var maten kommer ifrån, varför vi äter olika saker och hur mat påverkar hälsa och miljö. Men i Sverige börjar den strukturerade undervisningen om mat oftast först i årskurs 6, säger Louise Hård.

Viktigt för hälsa och hållbarhet

Matvanor formas tidigt i livet och kan påverka både hälsa och välbefinnande över tid. Samtidigt har barn olika erfarenheter och förutsättningar med sig hemifrån. Därför kan skolan spela en viktig roll genom att ge alla elever möjlighet att utveckla kunskap om mat, oavsett bakgrund.

– Om barn tidigt får möjlighet att utforska och lära sig mer om mat kan det bidra till mer medvetna matval senare i livet. Det handlar både om hälsa, hållbarhet och jämlikhet, säger Louise Hård.

Mat väcker nyfikenhet

Avhandlingen visar att mat fungerar väl som ett bekant, konkret och engagerande verktyg i undervisningen. Genom frukt och grönsaker kunde eleverna träna språk, kommunikation, kategorisering och observation.

I en svensklektion skrev elever till exempel dikter om grönsaker. I andra undervisningsmoment fick de beskriva smaker, sortera livsmedel och undersöka frukters och grönsakers form, färg och egenskaper.

– Mat är något som alla barn har erfarenheter av. Det gör det lättare att skapa engagemang och koppla undervisningen till elevernas egen vardag, säger Louise Hård.

Lärare är redan matpedagoger

Ett annat resultat är att lågstadielärare redan i dag fungerar som matpedagoger, särskilt i samband med skolmåltider. Där uppstår frågor och samtal om mat, hälsa och hållbarhet. Men undervisningen sker ofta utan tydlig struktur, och flera lärare upplever att de saknar tillräcklig utbildning och stöd.

– Lärare möter elevers frågor om mat varje dag. Därför behöver de också kunskap och verktyg för att kunna ta vara på de lärandetillfällen som uppstår naturligt, säger Louise Hård.

Behöver stöd från skolan

För att matundervisning ska fungera i de tidiga skolåren krävs mer än enskilda engagerade lärare. Avhandlingen pekar på betydelsen av en skolorganisation som ger tid för planering, samarbete mellan lärare och stöd från skolledningen.

Louise Hård menar att mat kan integreras i flera skolämnen, till exempel svenska, matematik, bild och naturvetenskap. På så sätt kan elever både lära sig om mat och använda mat för att förstå annat innehåll i undervisningen.

– Mat kan göra lärandet mer konkret, sinnligt och meningsfullt. Men för att det ska bli mer än enstaka aktiviteter behöver skolor skapa strukturer som gör matundervisningen möjlig redan i lågstadiet, säger hon.