Masskjutningen i Örebro var en omskakande händelse som väckte frågor om etik, ansvar och hur journalistiken, medierna och myndigheterna hanterade denna kris och nyhet.
Det blev en utmaning både för myndigheters kriskommunikation och för journalistiken – något som forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, har undersökt.
De har bland annat intervjuat medarbetare i lokal- och riksmedierna som arbetade under och efter masskjutningen. De har också gjort en enkätundersökning om var och hur allmänheten sökte information om händelsen samt vilka källor den litade på.
Resultaten har nu presenterats i en ny rapport från Institutet för Mediestudier, Masskjutningen i Örebro – kris, journalistik, etik.
Studien visar bland annat att:
- Redaktionella rutiner är avgörande för att hantera balansgången mellan den snabba rapporteringen, etiska beslut och motstridiga uppgifter.
- Människor i Örebroområdet hade bättre kunskap om vad som var sant eller falskt i alla rykten än boende i andra delar av landet.
- De allra flesta sökte sig till traditionella medier.
- Kön och utbildningsnivå påverkar tilltron till medierna.
- Rädslan för nya dåd är mindre än oron för att våldet ska normaliseras.
- Det som sticker ut är att personer födda utanför Europa tycker att både nyhetsrapportering och myndigheternas information var svår att ta till sig.
Samtliga författare till rapporten är medarbetare vid JMG: Bengt Johansson, Sofia Johansson, Pavel Rodin, Gabriella Sandstig och Emil Östlund.
Se seminarium och hämta rapporten
Rapporten presenterades vid ett seminarium på Institutet för Mediestudier som du kan se här: https://youtu.be/S-x065l9FfQ
Hela rapporten hämtar du på Institutet för mediestudiers webbplats: https://www.mediestudier.se/reports/masskjutningen-i-orebro
