Geopolitik har blivit en allt viktigare fråga för företag och organisationer. Vilken säkerhetspolitisk kunskap behöver dagens och morgondagens företagsledare ha för att kunna fatta beslut?
Det absolut viktigaste är att inse att det finns en värld runt omkring, och att den påverkas av allt – ekonomi, kultur, konflikter – och nu är det crescendo. Om det behövs några särskilda verktyg? Nja, man kommer långt med att läsa tidningen och att ha ett generellt intresse, inte bara för sin bransch. Min nuvarande arbetsgivare är ett exempel. De tycker att det är viktigt att inse att det finns en värld utanför juridiken. Om jag kör en månadsgenomgång med dem så talar jag om andra saker än vad de gör, det vill säga andra perspektiv.
Men behövs det någon särskild kunskap? Nej, egentligen inte. Om man har en styrelse eller en ledningsgrupp med olika personer som är rekryterade på rätt sätt, det vill säga att det finns en spridning i kunskap, åldrar och kön, då finns det alla förutsättningar för att förstå att världen är föränderlig.
Hur ska man förändras med den? Och hur ska man leda förändring? Nu sker förändringar väldigt snabbt. Det är nya handelsmönster och gamla partners är inte nya partners. Då får man försöka hitta nya metoder. En lärdom när vi pratar med ukrainarna är att stuprör dödar, det vill säga man måste tänka nytt, man måste tänka snabbare och man måste tänka bredare. Och inte fastna i det som kallas glaciären mellanchefer. Alltså att högsta nivån vet vad som behöver göras, de som är i genomförandenivå längst ner vet vad som borde göras. Men det görs inte därför att självpåtagna regelverk hindrar. Det måste vi sluta med.
Vad kan näringslivet lära av militärt strategiskt tänkande när det gäller att fatta beslut under osäkerhet?
Att man aldrig kommer att ha alla fakta. Därför måste man besluta sig för vilken risknivå man är bekväm med och vara beredd att fatta beslut på osäkert underlag. Den riskbenägenheten gör också att man kan vara snabb och flexibel, och då kan man också ha tur oftare än otur. Att våga fatta beslut är centralt.
Vad skulle du vilja säga till de ekonomer och jurister som är på väg ut i arbetslivet? Vad behöver de förstå om geopolitik som tidigare generationer kanske inte behövde tänka på?
Deras problem är AI. De kommer in i en miljö där risken är att en rad instegsarbeten kommer att ersättas av AI, oaktat vilken akademisk inriktning man har. Det man behöver göra är att förstå hur världen fungerar, det vill säga läsa tidningen, kolla på nyheterna, vara intresserad. Men också bli bäst på att formulera frågorna till AI. Det är inte en ersättning för att tänka, utan ett redskap. Den som bäst kan utnyttja det redskapet kan lyckas i arbetslivet också.
Mannheimer Swartling är Senior Partner till Handelshögskolan.
