Lunginflammation kan avslöja okänd blodcancer
Svår pneumokocksjukdom som kräver sjukhusvård, oftast en lunginflammation, kan vara tecken på tidigare okänd blodcancer och immunbrist hos vuxna patienter. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Invasiv pneumokockinfektion är ett mycket allvarligt tillstånd med 1 550 registrerade fall i Sverige under fjolåret. I studien följdes 156 vuxna personer som insjuknat med invasiv pneumokocksjukdom och fick sjukhusvård i Västra Götalandsregionen under perioden 2018–2023. Patienterna hade en medianålder på 70 år.
Forskarna undersökte deras immunförsvar genom att mäta antikroppsnivåer, samt studerade förekomsten av en riskmarkör för blodcancer, betecknad M-komponent. Studiens kontrollgrupp bestod av 64 ålders- och könsmatchade individer utan invasiv pneumokocksjukdom.
I pneumokockgruppen hade var fjärde M-komponent i blodet, som kan förekomma vid blodcancer eller dess förstadier. Undersökningarna ledde till att sju patienter fick blodcancerdiagnos och ytterligare tolv diagnostiserades med ett tillstånd som i vissa fall kan leda till blodcancer.
Rutinkontroller bör övervägas
Åtta patienter hade immunbrist varav sju kunde påbörja förebyggande behandling mot nya svåra infektioner. I kontrollgruppen gjordes avsevärt färre fynd av alla undersökta tillstånd.
Resultaten som publiceras i tidskriften Scientific Reports talar enligt forskarna för att bestämning av M-komponent och antikroppsnivåer hos vuxna med invasiv pneumokocksjukdom bör övervägas eftersom sjukdomen kan avslöja tidigare odiagnostiserad blodcancer och immundefekt.
– I dag tar vi inte de här proverna som rutin efter en svår pneumokockinfektion. Därför kan vi missa patienter som har en dold blodcancer eller immunbrist och därmed även missa möjligheten att inleda behandling, säger Tor Härnqvist, doktorand inom infektionsmedicin på Göteborgs universitet, infektionsläkare på Norra Älvsborgs Länssjukhus och en av huvudförfattarna.
Viktigt att anpassa vaccinationer
Kollegan Karin Bergman är doktorand i samma forskargrupp och infektionsläkare på Södra Älvsborg Sjukhus. Studien ingår i hennes avhandling som snart läggs fram vid Göteborgs universitet, där hon också visar hur de pneumokockbakterier som orsakar allvarlig sjukdom har förändrats sedan pneumokockvaccin infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet.
De bakterietyper som ingår i barnvaccinet har minskat kraftigt, men till stor del ersatts av andra typer som vaccinet inte skyddar mot. Äldre personer och personer med bakomliggande sjukdomar, särskilt cancer och nedsatt immunförsvar, drabbas oftare av dessa typer.
– Resultaten visar att vilka pneumokockvaccin som rekommenderas till vuxna behöver anpassas efter vilka vacciner som används till barn, och vilka bakterietyper som därefter cirkulerar i samhället, säger Karin Bergman.
Avhandling: Invasive Pneumococcal Disease Bacterial, Viral, and Host Determinants of Susceptibility
