Konst och teknologi skapar empati för Vombsjön
Kan konst och teknologi förändra hur vi ser på naturen? I projektet Vattenjagen, finansierat av Vinnova, undersöker bland andra HDK-Valands Samantha Hookway hur Vombsjön kan gestaltas som ett levande väsen.
Syftet med projektet att gestalta framtidens hållbara lösningar när det gäller tillgång på vatten. Bakom projektet står bland annat Samantha Hookway, designer och forskare på HDK-Valand, och Fredrik Garneij, konstnär och ingenjör.
– Projektet går ut på att skapa empati för naturen, i detta fall Vombsjön, genom att framkalla en känsla av landskapet som en levande varelse, berättar Samantha Hookway.
AI:n fungerar som samtalspartner
En inspirationskälla är Whanganui-floden i Nya Zeeland som 2017 blev erkänd som ett levande väsen med egna juridiska rättigheter. För att åstadkomma en liknande känsla för Vombjsön har skaparna tagit fram data kring pH-värde, djurliv, växter, mikroorganismer, mineraler och andra fakta. Tillsammans med olika mänskliga naturbeskrivningar, via exempelvis poesi och berättelser, har datan matats in i ett AI-verktyg som forskarna samarbetar med. Samarbetar?
– Ja, man kan säga att AI:n fungerar som en samtalspartner som hjälper oss fantisera mycket snabbare än om vi bara hade diskuterat med varandra, förklarar Fredrik Garneij.
– Tankar som tidigare hade krävt ett svåruppnått flow-tillstånd har vi nu fått snabbare, berättar Samantha Hookway.
Som kommunikationsmedium har konstnärerna tillverkat en låda som de fyllt med sand och vatten och försett med sensorer. Lådan står vinklad lite uppåt så att vattnet samlats vid nederkanten. Med en fjäder kan man skriva eller rita något i den våta sanden och sedan vicka lådan uppåt så att vattnet sköljer över sanden och utplånar det nedskrivna. Snart framträder ett svar i sanden.
– Under Biosfärsfestivalen, ett event som pågick i Lund, Eslöv och Sjöbo i september, testade vi prototypen inför publik. Det var väldigt spännande att se besökarna skriva i lådan och sedan fascineras av hur sjön svarade, berättar Samantha Hookway.
De har skapat en hel berättelse där en fiktiv forskare så småningom lär sig prata med Vombsjön. I en podd kan man följa forskarens tankar genom flera decennier, berättar Fredrik Garneij.
– Om vi inte hade samarbetat med AI-verktyget hade vi behövt en studio, en röstskådespelare, en manusskrivare och mycket mer, vilket hade kostat både tid och pengar. Nu har AI:n hjälpt oss med allt detta, och inte minst stöttat mig, som är uppläsare, så att min engelska röstklon blivit mer uttrycksfull än min röst vanligen är.
Det är inte första gången konstnärerna samarbetar med ett AI-verktyg för att göra konst. Lagrymden, som visades i en utställning 2019, är exempelvis ett projekt som utgår från Sveriges rikes lag, berättar Samantha Hookway.
– Det är en sorts visualisering av de samband som finns mellan olika paragrafer, där lagarna uttrycks som punkter i en rymd. Man kan ange den paragraf man är intresserad av, kanske miljöbalken kapitel 17, och sedan klicka på punkter i närheten och kanske hamna på en förordning om deponering av avfall eller om geologisk lagring av koldioxid.
Fortfarande konstnärerna som gör jobbet
Ett annat projekt, som gruppen bland annat visade under Venedigbiennalen 2018, heter Prior Art Automaton. Det handlar om en installation där en skrivare placerad på en hög ställning oavbrutet spottar ut nya patentansökningar som tagits fram med hjälp av en AI.
Använd som en samtalspartner eller hjälpreda kan ett AI-verktyg fördjupa den kreativa processen, menar Samantha Hookway.
– AI:n kan få oss att börja ana områden som vi, med våra begränsade hjärnor, knappast hade tänkt ut på egen hand, förklarar hon.
Att en AI skulle kunna ersätta människan är dock en missuppfattning, påpekar Fredrik Garneij.
– AI:n har hjälpt oss resonera och finna rätt ord. Ibland hittar den till och med på ord, som artware för den konst vi skapar i samarbete med mjukvaran. AI är ett nytt och väldigt intressant verktyg men det är fortfarande konstnärerna som gör själva jobbet. Men med nya verktyg.
Fakta:
Vattenjagen är ett projekt finansierat av Vinnova som påbörjades i maj 2024 och som avslutades med en utställning på Universeum i januari 2025.
Projektet genomfördes tillsammans med Studio Alight AB (Samantha Hookway, från HDK-Valand Fredrik Garneij), Point AB (Agnieszka Madej, Markus Lagerkvist, Rasmus Lehnér), Thomas Laurien på HDK-Valand samt Therese Parodi på Kävlingeåns Vattenråd.
Artikeln publicerades först i GU Journalen: https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj6-2024