Nyligen samlades experter från myndigheter, akademi, näringsliv och civilsamhälle för att diskutera Sveriges relationer med länderna i Östeuropa. Konferensen ägde rum på Humanistiska fakulteten.
Bakom Forum Östeuropa stod Svenska institutet, Stockholm Centre for Eastern European Studies (SCEEUS) vid Utrikespolitiska Institutet och Göteborgs universitet. Omkring hundra deltagare möttes på Humanisten för att diskutera Östeuropa – ett område som sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fått ny brännande aktualitet.
– Syftet med forumet är att bygga nätverk, stärka samarbetet mellan svenska aktörer och öka kunskapen om regionen, säger Thomas Rosén, docent och universitetslektor i slaviska språk.
Bild
Kurt Bratteby, chef för Avdelningen för internationella relationer vid Svenska institutet (SI), Fredrik Löjdquist, chef för Stockholm Centre for Eastern European Studies (SCEEUS) och Thomas Rosén inledde konferensen.
Foto: Janna Roosch
Den första dagen ägnades åt utvecklingen i länderna Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien och Moldavien. Olika aktörer med verksamhet på plats i länderna gav sin bild av utmaningar och möjligheter som länderna står inför. ”Vägskäl” var återkommande för att beskriva vad flera av länderna står vid idag.
Moldavien lyftes fram som ett litet land med stort strategiskt läge vars utveckling påverkar hela Europa. Det pågår omfattande reformarbete samtidigt som landet utsätts för yttre påtryckningar. En talare liknade situationen vid att försöka renovera ett hus medan stormen rasar utanför.
Bild
En panel med Mariana S. Gustafsson (Linköpings universitet), Hanna Filipova (tidigare gästforskare på Göteborgs universitet), Oksana Shmulyar Gréen (Göteborgs universitet) och Thomas Rosén (Göteborgs universitet) diskuterade lärosätenas roll.
Foto: Janna Roosch
”Behövs en riktad satsning på språk”
Ett panelsamtal om svenska lärosäten och Östeuropa fokuserade på akademins roll och ansvar. Thomas Rosén lyfte fram vikten av språkkunskaper för att utveckla och fördjupa relationerna med länderna i Östeuropa.
– Vi behöver ha förmågan att kompetensförsörja både akademin med forskare och statsapparaten med personer som har mycket goda språkkunskaper. Det behövs en riktad satsning för sådan utbildning, säger Thomas Rosén.
Det akademiska utbytet är viktigt men att enbart förlita sig på att bjuda in forskare från andra länder är sårbart, menade han. Kunskapen måste också finnas på hemmaplan. Han lyfte också det faktum att flera språkutbildningar i exempelvis Norge och Danmark har lagts ned.
– I Sverige är det inte riktigt lika illa än, vi håller näsborrarna ovanför vattenytan.
Under samtalen lyftes även humanioras betydelse i en tid då frågor om artificiell intelligens och teknisk utveckling får stort utrymme i samhällsdebatten.
Fredagens program ägnades helt åt Ukraina. Bland annat diskuterades Ukrainas EU-närmande, återuppbyggnad och integrationen av fem miljoner veteraner efter krigets slut.