Bild
Kerstin Johannesson står ute i solsken. Hav i bakgrunden.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Kerstin Johannesson prisas för sina insatser som kunskapsspridare

Publicerad

Första mottagare av Naturvetenskapliga fakultetens Synergipris blir den marina professorn Kerstin Johannesson. Det står klart sedan årets pristagare nu offentliggjorts. Övriga tre priser går till Karl Börjesson, Therese Karlsson och Donald Blomqvist.

Varje höst delar Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet ut priser till sina medarbetare i tre kategorier. Mottagarna ska ha utmärkt sig genom sina respektive pedagogiska eller forskningsmässiga insatser, eller genom sin doktorsavhandling. Varje vinnare får en bestämd prissumma.

Mästare på marin samverkan i centrum

Nytt för i år är en fjärde utmärkelse, som man valt att kalla Synergipriset. Det ska uppmärksamma en eller flera medarbetares vilja att skapa samarbeten och kunskapsutbyten utanför den akademiska världen.

Premiärpristagare blir den marina professorn Kerstin Johannesson, till vardags stationschef på Tjärnö marina laboratorium. I dagarna är hon ute i fält och samlar in ålgräs från Skåne till Strömstad. På plats i Malmö är det uppenbart att den nyss utnämnde pristagaren snabbt hittar möjligheter att sprida kunskap.

- När vi hoppar i vattnet med dykutrustning, mitt i Malmö, så kommer förstås folk fram. Det blir alltid trevliga och intressanta diskussioner om hur havet mår och vad vi gör, säger Kerstin Johannesson.

Prissumman på 250 000 kronor ska hon eventuellt låta gå till ett bokprojekt. Arbetsnamnet är ”Evolution för alla”.

- I dag finns så himla mycket ny, spännande forskning inom evolutionsområdet som berör alla. Jag skulle vilja hjälpa till att föra ut en förståelse för det, säger hon.

Avhandling om plast i havet

Även ett annat pris får en marin prägel. Årets vinnare av Avhandlingspriset blir Therese Karlsson vid Institutionen för marina vetenskaper, som i sin doktorsavhandling studerat plastskräp i havet. I prismotiveringen står att både hennes avhandling och imponerande publikationslista bidragit till att föra forskningsfältet framåt. Hon har dessutom visat stor skicklighet i att ”förmedla kunskapsläget för plast i havet sakligt, men med ett språk som gemene man kan ta till sig”.

Förutom ett pris kommer Therese Karlsson att få ta emot ett diplom. På en fråga om vad hon ser som områdets utmaningar säger hon bland annat:

- I ett lite större perspektiv handlar de främsta utmaningarna om att kommunicera kring plastskräp på ett bra sätt, så att lösningarna som föreslås matchar problemen. Även om alla åtgärder har ett värde så är det till exempel långt mer effektivt att arbeta med preventiva åtgärder, och därmed förhindra att plasten hamnar i miljön, än att fokusera på uppstädning, säger Therese Karlsson.

Banbrytande mellan kemi och fysik

Vinnare av 2020 års Forskningspris blir Karl Börjesson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. I motiveringen står bland annat att hans banbrytande forskning, som sker i gränslandet mellan kemi och fysik, kan leda till betydligt effektivare solceller i framtiden. Karl Börjesson berättar att forskningen bland annat handlar om hur ljus och materia interagerar.

- Att förstå vad som händer när ljus och materia kopplas samman starkt är viktigt, både för att förstå fysiken i vår värld och för att kunna förbättra ljusinsamlande- och skickande teknologier, säger Karl Börjesson.

Med Forskningspriset följer ett forskningsanslag på 250 000 kronor.

God humor och pedagogisk gärning

Årets mottagare av Pedagogiska priset, med en prissumma på 100 000 kronor, blir Donald Blomqvist vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. Han får utmärkelsen bland annat för sin långa lärargärning inom ekologi. liksom för sin uppskattade entusiasm, lekfullhet och humor. Själv lyfter han gärna fram vikten av traditionella, teoretiska moment – vilket han menar ganska många studenter är ovana vid – liksom att så ofta som möjligt knyta undervisningen till sin egen forskning.

- Studenter blir ofta inspirerade när de ser att biologisk teori och experimentell metodik kan tillämpas på olika sätt. Som till exempel i arbetet med att bevara hotade arter, säger Donald Blomqvist.