Karteller skapade stabilitet inom kalkstens- och cementindustrin
Malin Dahlström, ekonomhistoriker på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, försvarade 4 september sin avhandling ”Konkurrens, samarbete och koncentration. Kalkstens- och cementindustrin i Sverige 1871-1982.” Avhandlingen tar upp karteller inom kalkstens- och cementindustrin i Sverige och fokus ligger på hur dessa har bildats och vilket inflytande de har haft på utvecklingen. Dahlströms avhandling visar att företagen själva reglerade marknaden under stora delar av 1900-talet. Kartellerna inom kalksten- och cementindustrin skapade stabilitet och bidrog till teknikutveckling. Avhandlingens tema knyter an till en stor internationell diskussion om hur konkurrens och koncentration gestaltas och hur företag agerar. Kartellforskningen har under de senaste åren fått ett uppsving och frågor om samarbete inom näringslivet är ständigt aktuella.
Idag är den allmänna uppfattningen att konkurrens är bra för alla delar av samhället och att karteller är negativa och ska bekämpas. Så har det inte alltid varit, det var inte förrän 1992 som karteller förbjöds i Sverige. Malin Dahlström tar i sin avhandling oss tillbaka till en tid då karteller var fullt tillåtna och vanligt förekommande i näringslivet. Dahlström undersöker karteller och andra former av samarbete inom två svenska industrier, kalkstens- och cementindustrin, samt vilka effekter som kartellerna fick på dessa industriers utveckling.
Utveckling inom de två branscherna skiljer sig åt, men de monopoliseras av samma företag; Cementa på 1970- respektive 1980-talet. I sin avhandling visar Dahlström att samarbete kan se ut på många olika sätt och att vägen till monopol inte är den samma i alla branscher. Dahlström visar att den socialdemokratiske industriminister Rune Johansson i högsta grad var involverad i den sammanslagning i cementindustrin som ledde till monopol i mitten av 1970-talet.
Det som vanligtvis lyfts fram som den drivande faktorn för samarbete inom näringslivet är ökade vinster, Dahlströms undersökning visar att stabilitet och möjligheten att planera för framtiden var det viktigaste för företagen inom kalkstens- och cementindustrin. Vidare visar Dahlströms forskning att det finns få generella regler om hur karteller sätts upp och fungerar. Det är flera faktorer som påverkar industriernas utveckling och möjligheterna till samarbete, så som hur lätt det är att ta sig in på marknaden, viljan till samarbete och varans homogenitet (samma kvalitet oberoende av var och av vem den produceras).
Dahlström kommer nu att fortsätta forska om kalkstens- och cementindustrin. Närmast kommer hon att i ett projekt undersöka och diskutera dessa industriers förhållande till miljöfrågorna. I diskussioner och utredningar om industriernas fortlevnad och framtid ställs ofta olika former av hållbarhet emot varandra. Exempelvis ställs arbetstillfällen och social hållbarhet mot bevarande av naturvärden och ekologisk hållbarhet. I projektet kommer industriernas historiska utveckling och förutsättningar kopplas samman med dagens mediedebatt. Den historiska aspekten är av betydelse för att förstå företagens och myndigheternas agerande samt för att förstå varför konfliktdimensionen uppstår nu.
Avhandlingen ”Konkurrens, samarbete och koncentration. Kalkstens- och cementindustrin i Sverige 1871-1982.” presenterades den 4 september 2015. Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Länk till webbpublikation av avhandlingen
Kontaktinformation:
Malin Dahlström, fil dr
Tel: 0704912851
malin.dahlstrom@econhist.gu.se