Julmusik inget nytt
Jingle Bells på Ica, White Christmas i restaurangen och Stilla natt medan man åker hiss – även den som älskar julen kan bli ganska trött på all musikalisk helgstämning.
– Men julmusik är förstås inget nytt fenomen. Tvärtom hör sånger om Jesusbarnets födelse till de allra äldsta genrerna inom musik, berättar musikvetaren Alf Björnberg.
Veni Redemptor gentium är namnet på en julsång från 300-talet som bland annat finns med i Nordens äldsta sångbok, Piæ Cantiones (fromma sånger).
– Boken sammanställdes vid Katedralskolan i Åbo på 1200- och 1300-talet. 1536 översatte Olaus Petri Veni Redemptor gentium till svenska och Världens frälsare kom här finns fortfarande med i den svenska psalmboken, förklarar Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap.
Brokigt hopkok
De stycken som vi idag uppfattar som traditionell julmusik är överhuvudtaget ett ganska brokigt hopkok: Här finns medeltida sånger, som Ett barn är fött i Betlehem, Christmas Carols, som O Come All Ye Faithful, 1800-talskompositioner, exempelvis Gläns över sjö och strand, samt amerikansk populärmusik från 1940- och 1950-talen, bland annat Let it snow och Frosty the Snowman. Till lite senare engelskspråkiga bidrag hör All I want for Christmas samt Fairytale of New York.
– Också ett antal moderna svenska sånger betraktas idag som klassiker, exempelvis Tänd ett ljus och Mer jul. Den senare låten är ett exempel på att nyare svenska julsånger ibland är lite ironiska. Enligt flera medier var exempelvis den största svenska jullåten förra året A Christmas Song med Björnzone, berättar Alf Björnberg.
Det anglosaxiska inslaget är stort inom populärmusik, vilket förstås också gäller jullåtar.
– Men ibland kan även sånger från andra håll bli folkkära som norska Hey ho. Poängen med jul och andra högtider är ju att bevara traditionerna så långt tillbaka som man någorlunda minns, men en del nyheter smyger sig alltid in, konstaterar Alf Björnberg.
Julfirandet kan även innebära ett konsertbesök med Bachs Juloratorium eller Händels Messias men även sånglekar kring granen. Att det finns utrymme för så mycket musik hänger samman med att julen håller på så länge och dessutom börjar firas allt tidigare. I butikerna plockas glittret fram ungefär samtidigt som pumporna efter Halloween städas undan.
Samma spellistor
Att julmusikrepertoaren är så varierad är något Alf Björnberg uppskattar.
– Själv är jag extra svag för Christmas Carols. Men en låt som hela familjen gillar är Jul av bandet Snowstorm med Ralph Peeker, som ju är professor här vid GU. Refrängen Men det är någon i Brunnsparken som gråter, som ser julen i annat perspektiv är mycket berörande. Att julmusiken är så rik märks dock inte så mycket i det offentliga rummet, där ungefär samma spellista körs dagen lång. Det kan till slut bli ganska tröttsamt.
Julmusik är det gott om men hur är det med nyårslåtar?
– Nyår firas ju bara en dag om året så behovet av särskild musik just då är inte så stort. Men många uppfattar Auld Lang Syne som en nyårssång. Och så har vi förstås Abbas Happy New Year.
Text: Eva Lundgren