Kontinuerliga blodsockermätare blir allt vanligare, även bland personer utan diabetes. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos friska.
Kontinuerliga blodsockermätare, så kallade CGM (Continuous Glucose Monitoring), utvecklades för personer med typ 1-diabetes och används i dag också av många med typ 2-diabetes. På senare år har tekniken blivit en växande konsumentprodukt och marknadsförs som ett sätt att optimera kost, träning och hälsa.
Nytta för vissa
En ny översikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning förebygger sjukdom för personer med typ 2-diabetes. Men tekniken kan göra det lättare att anpassa behandlingen och minska behovet av upprepade stick i fingret, särskilt för dem med stor risk att drabbas av lågt blodsocker (hypoglykemi). I genomsnitt ses också en mindre förbättring av långtidsblodsockret.
För personer utan diabetes är nyttan betydligt mer tveksam. Forskarna hittar inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning leder till bättre hälsa eller förebygger sjukdom.
Minna Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och allmänläkare vid Herrestads vårdcentral, är en av forskarna bakom den nya översikten:
– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig. Jag tycker att de företag som marknadsför tekniken borde vara tydligare med att det faktiskt inte finns evidens för att den förbättrar hälsan hos personer utan diabetes, säger Minna Johansson.
Handlar om vårdresurser
Forskarna varnar samtidigt för att normala variationer i blodsockret riskerar att övertolkas, vilket kan leda till onödiga kostförändringar eller oro utan dokumenterad nytta. De lyfter också att ny medicinsk teknik bör användas där den har visad nytta och inte enbart för att den finns tillgänglig eller genererar mer hälsodata.
Minna Johannson, docent, Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Foto: Fredrik Johansson
– Kontinuerliga blodsockermätare genererar enorma mängder data som är svåra att tolka. Vi ser redan att friska personer söker vård för att få hjälp att förstå sina mätvärden, trots att vi inte vet om informationen leder till bättre hälsa. Om användningen fortsätter att öka riskerar det att ta tid och resurser från patienter som har större behov av vården, säger Minna Johansson.
Artikeln är en narrativ översikt, framtagen på initiativ av JAMA Internal Medicine, som sammanfattar och sätter den samlade evidensen om kontinuerlig blodsockermätning i ett kliniskt sammanhang. Samtidigt publiceras en Patient Page med en vetenskapligt granskad sammanfattning av forskningsläget för patienter och vårdpersonal.