Hoppfullt läge för forskningen om alzheimer

– Tidigare har det varit väldigt dystert att få beskedet att man har tidig alzheimer. Framöver kan det nästan bli det mest positiva beskedet bland demenssjukdomarna, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.

Mycket av läkemedelsutvecklingen sker internationellt, men forskning i Sverige och Göteborg har haft stor betydelse, inte minst för biomarkörer och tidig diagnostik. Den kunskapen blir ännu viktigare när rätt patienter behöver identifieras tidigt för behandling.

Viktigt besked i höst

Ett läkemedel som Henrik Zetterberg följer särskilt är donanemab, en antikroppsbehandling mot ansamlingar av beta-amyloid i hjärnan. I Sverige pågår en hälsoekonomisk bedömning.

Han hoppas på ett annat utfall än för lekanemab, det första läkemedlet som visats kunna bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet har sina rötter i forskning vid Uppsala universitet. I april rekommenderade NT-rådet (Rådet för nya terapier) att regionerna inte ska använda lekanemab eftersom kostnaden bedömdes vara för hög i förhållande till nyttan.

Den bedömningen håller Henrik Zetterberg inte med om.

– Vi som forskar på det här tycker att NT-rådet har missförstått en del av hur läkemedlet ska användas. Ju tidigare man behandlar, desto bättre effekt. Man behöver också välja ut rätt patienter, bland annat personer som inte har för mycket kärlsjuklighet.

I studier har behandlingen i genomsnitt bromsat sjukdomsutvecklingen med omkring 30 procent under 18 månader. Men skillnaderna mellan patienter är stora, betonar Henrik Zetterberg.

– En del får väldigt bra effekt, medan andra inte får någon effekt alls. Därför blir det så viktigt att bli bättre på att hitta de patienter som har nytta av behandlingen.

Donanemab har också andra praktiska förutsättningar än lekanemab. Det ges mer sällan och behandlingen kan avslutas när tillräckligt mycket amyloid har avlägsnats.

– Om NT-rådet håller sig till samma kriterier som för det förra läkemedlet tycker jag att det här borde gå igenom. Men hur det går i höst vet vi inte.

I framkant men ändå efter

Henrik Zetterberg tycker att det är förvånande att de nya behandlingarna ännu inte finns inom den offentligt finansierade svenska vården.

– Forskningen om alzheimer i Göteborg och Sverige ligger verkligen i framkant. Därför är det märkligt att svenska patienter ännu väntar på att få tillgång till de nya behandlingarna inom den offentliga vården, särskilt eftersom mycket av forskningen har finansierats med svenska skattemedel. Vi har varit med och tagit fram kunskapen, och sedan implementeras den i andra länder före Sverige. Det är en missad möjlighet.

Personer med tidig alzheimer kan i dag själva bekosta behandling med lekanemab vid en privat klinik i Stockholm. Han föredrar den offentligt finansierade modellen, men välkomnar att svenska erfarenheter av behandlingen nu kan byggas upp.

Blodprov kan bli nyckeln

Parallellt med läkemedlen går diagnostiken snabbt framåt. Här har göteborgsforskningen en stark internationell position. Blodbaserade biomarkörer kan göra det möjligt att upptäcka alzheimer tidigare och avgöra vilka patienter som kan ha nytta av behandling.

Henrik Zetterberg ser framför sig att blodprov inom några år kan ingå i minnesutredningar redan på vårdcentralen. Patienter med tecken på alzheimer kan då snabbt utredas vidare på en minnesmottagning.

Forskningen om alzheimer vid Göteborgs universitet är bred. Här studeras bland annat riskfaktorer och tidiga sjukdomsförändringar, hjärnavbildning och vad som händer i hjärnans nervceller och synapser. Målet är bland annat att förstå sjukdomen bättre, upptäcka den tidigare och identifiera vilka patienter som kan ha nytta av nya behandlingar. Forskning från Göteborgs universitet ligger också till grund för utvecklingen av ett aktivt vaccin mot Alzheimers sjukdom, som nu drivs vidare av ett Göteborgsbaserat företag och prövas i kliniska studier.

Ljusare framtid

Henrik Zetterberg delar numera sin tid mellan Göteborg och University of Wisconsin–Madison i USA, där han arbetar med biomarkörer i stora forskningskohorter och studerar dem i relation till de nya behandlingar som har börjat användas i USA. Samtidigt utvecklas internationellt nya läkemedel som kan bli effektivare, enklare att ge och ge färre biverkningar.

Han tror att en tidig alzheimerdiagnos snart kan få en helt annan innebörd.

– Om vi hittar sjukdomen tidigt och personen inte har för mycket kärlförändringar kommer det att finnas goda möjligheter att bromsa.

– Men vi får inte glömma de andra demenssjukdomarna. Där behövs också mycket mer forskning.