Hon hittade hem i bantuspråkens vindlande verbformer
Vägen har gått via engelsk litteratur och Shakespeare, studier i franska och internationella relationer. Men det var i fältarbetets Tanzania och i bantuspråkens grammatik som allt föll på plats för Malin Petzell, professor i ämnet afrikanska språk.
Malin Petzell kan se tillbaka på några ovanligt framgångsrika år. Tre stora forskningsprojekt har fått finansiering och hon har utsetts till professor i afrikanska språk. När Göteborgs universitet uppmärksammar sina nya professorer den 29 maj är hon en av dem som firas.
Men att det var grammatik och just bantuspråk som skulle bli hennes forskningsområden var långt ifrån självklart.
– Jag trodde att det var litteratur och kultur som var min grej. Jag skrev min C-uppsats om Shakespeare. Men jag var egentligen helt lost och tyckte att allt var så himla svårt. Det tog lång tid att fatta att det var grammatik jag tyckte var roligt, säger hon.
Vill knäcka koden
En kurs om språk och samhälle i Afrika väckte något i Malin Petzell. Och en professor, som blev en slags mentor, öppnade upp för en ny riktning i studierna. Steg för steg närmade hon sig språkvetenskapen. Hon började läsa swahili, reste till Zanzibar och gjorde fältarbete. Sin avhandling skrev hon om bantuspråket kagulu.
Det som fascinerade henne med grammatiken i början av karriären som språkvetare är detsamma som i dag.
– Det handlar om att knäcka koden, om att se mönster. Det är nästan matematiskt. Som när man upptäcker ett nytt grammatiskt fenomen. Jag tycker fortfarande det är fantastiskt spännande.
Hon berättar om när hon för några år sedan lade märke till en verbböjning som bara finns i språket luguru. Den markerade varken tempus, aspekt eller liknande, utan signalerade en sorts referens till information som redan är gemensamt känd.
– Ungefär som vi på svenska säger ”ju”, men här är det alltså en böjning på verbet.
Och det är just verben som har fångat hennes intresse. I bantuspråken är det generellt väldigt mycket böjningar.
– Det som vi uttrycker i en hel mening med flera ord, det kan vara ett enda ord. Till exempel Jag lagade mat åt dom, det är ett enda verb som man hänger på en massa böjningar på.
Breddar synen på språk
Prefixen och suffixen som man adderar rymmer alltså mycket information. Men kunskapen riskerar att gå förlorad. Allt färre personer talar de lokala bantuspråken och många av språken är fortfarande helt obeskrivna. Samtidigt bygger mycket av den språkvetenskapliga teorin historiskt sett på europeiska språk.
– Om vi ska få en rättvis bild av hur mänskligt språk fungerar i stort behöver alla språk som kan beskrivas och beforskas ingå i vårt vetande.
På så sätt kan till synes små grammatiska fenomen utmana och bredda vår förståelse av vad språk är. Det är också det som det senaste forskningsprojektet handlar om. Där ska en större forskargrupp undersöka okända och sällsynta fenomen i grammatiken och ordförrådet hos mindre kända språk, däribland några bantuspråk.
–Det gränsar nästan till filosofiska frågor, det handlar om saker som tid, rum, perspektiv och rörelse och hur det uttrycks på olika språk.
Forskningens sociala sida
Ett viktigt komplement till teori och analys är fältarbete. För Malin Petzell har Tanzania kommit att bli en viktig plats, både professionellt och personligt.
– Det är klart att det är fältarbetet som gör att det är så himla kul. Jag har världens roligaste jobb. På swahili finns ett ord, ukarimu, som betyder ungefär vänlighet eller gästfrihet, och så är det verkligen. Jag saknar ofta tanzanisk mat och mina vänner där. Två talare av kagulu har jag samarbetat med sen jag skrev min avhandling. Det har utvecklats till en vänskap utöver själva arbetet.
Som ram för fältarbetet skapas ofta små språkliga situationer. I stället för att översätta en mening rakt av, bygger man upp ett sammanhang och ber talaren av språket att uttrycka vad som händer. Det är viktigt för att undvika så kallad översättningsbias.
– Om man bara frågar “vad heter det här på ditt språk?” riskerar man att få en direkt översättning från swahili. Vi vill veta hur man faktiskt skulle säga det.
”Behöver inte bevisa något”
Att ämnet afrikanska språk nu har fått en ny professor är viktigt, menar hon. Det visar att man inte alltid måste rekrytera internationellt, utan att kompetensen också kan byggas upp här. För egen del beskriver Malin Petzell det som en trygghet, snarare än ett personligt mål som uppnåtts.
– Det är inte en titel jag har suktat efter. Det känns mer som ett lugn. Nu är jag här. Nu behöver jag inte bevisa något på samma sätt. Nu kan jag bara fortsätta jobba med det jag är bra på.
Av: Janna Roosch
