Bild
Textexempel på estlandssvensk dialekt
Språkprov på den estlandssvenska Nucködialekten med tysk översättning (Russwurm 1855:360).
Länkstig

Henrik Rosenkvist vill arbeta för en opolitisk bild av svensk folkkultur

Kungliga Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en drygt 90 år gammal institution i Sverige. Nyligen blev Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, invald som arbetande ledamot.

Svensk folkkultur är ett vidsträckt begrepp som rymmer mycket: från byggnadskonst till musik och folkdräkter. Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur grundades 1932 som ett slags komplement till de redan befintliga kungliga akademierna, som Vitterhetsakademien, Svenska Akademien och Vetenskapsakademien. Gustaf Adolfs Akademiens främsta uppgift är att gynna forskning som rör just svensk folkkultur.  

Bild
Henrik Rosenkvist
Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk och nyligen invald som arbetande ledamot i Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Foto: Linnéa Bäckström

- Jag tycker att Akademien har en väldigt viktig uppgift eftersom det finns krafter i samhället idag som vill göra något annat av den svenska folkkulturen än vad den har varit. För min del känns det bra att få möjlighet att visa upp en objektiv och opolitisk bild av folkkulturen så att den inte blir ett slagträ i någon debatt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk som i mars blev invald som arbetande ledamot.  

Dialekter – en folkkultur 

Ledamöterna i Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur har olika forskningsbakgrund, som till exempel antropologi, etnografi och historia.  

- Som språkvetare är mitt specialområde dialekter, en typisk folkkultur. Min egen forskning har bland annat berört älvdalska och estlandssvenska, berättar Henrik Rosenkvist. 

En aktiv akademi 

Akademien arrangerar regelbundet bland annat symposier och olika utställningar, och delar även ut priser och stipendier till forskare. Henrik Rosenkvists roll som ledamot kommer bland annat att innebära att han deltar i planeringen av vilka satsningar som ska göras. 

- Jag hoppas kunna dra mitt strå till stacken. Jag tycker att folkkultur har varit lite eftersatt och ofta setts som något dammigt, trist och ålderdomligt. Det tycker jag är synd eftersom vi har en folkkultur i Sverige precis som man har i andra länder. Den svenska är nog varken bättre eller sämre än någon annan kultur, men särskilt intressant för oss som bor i Sverige, säger han. 

- Det är inte så många språkvetare som finns representerade i Akademien. Jag ser det som ett erkännande att bli invald och det är väldigt roligt att få det kvittot, säger Henrik Rosenkvist. 

 

Text: Karin Wenzelberg

FAKTA

Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur grundades den 6 november 1932 med uppgiften att främja forskning om svensk folkkultur. 

Läs mer på Akademins webbsida gustavadolfsakademien.se