Hallå där Ester Herlin-Karnell, ny universitetslektor i offentlig rätt

Att kämpa mot orättvisor och göra samhällsnytta.
Det driver juristen Ester Herlin-Karnell i hennes forskning.
– Och förstås den akademiska nyfikenheten, att vara med och upptäcka någonting, säger den nye universitetslektorn i offentlig rätt.

Karriären började på hästryggen. Efter gymnasiet hemma på Gotland åkte Ester Herlin-Karnell till England för att jobba för den olympiske ryttaren William Fox-Pitt under ett år. Arbetet i hans stall innebar att mocka runt 15 boxar och rida ett tiotal hästar varje dag, samt att åka med vid tävlingar för att ta hand om hästarna. Arbetstid från klockan fem på morgonen till sen kväll.
– Det var lite som att göra lumpen, säger hon och skrattar. Men det var jättekul och jag lärde mig väldigt mycket.

Hårt arbete har aldrig skrämt Ester Herlin-Karnell. Det må vara många år sedan tiden i Fox-Pitts stall men disciplinen hon lärde sig där har hon haft nytta av under såväl studietiden som under sin forskningskarriär.

EU-rätt har blivit Ester Herlin-Karnell specialitet. Ett forskningsområde som tagit henne via en master i London, doktorsutbildning i Oxford till en professur vid VU Universitetet i Amsterdam. Under sina 10 år i Amsterdam har hon också drivit ett eget center, Amsterdam Center for european legal studies, där hon arrangerat olika konferenser och seminarier kring EU-rätt.

Först nu, efter 16 år utomlands, har hon landat hemma i Sverige igen. Det blev en avstickare som gästforskare i Uppsala under våren innan hon installerade sig som ny universitetslektor i offentlig rätt vid juridiska institutionen i Göteborg i oktober 2019.

Vilka är de största utmaningarna inom EU-konstitutionell rätt framöver?
– Oj, de är många. Brexit, dataskyddsfrågor, migrationskris och terrorism. Och inte minst krisen kring rättsstatsprincipen, det här att alla medlemsstater inte vill driva igenom EU-rätten. Om staterna inte följer EU:s direktiv och domar då blir ju allt EU-domstolen bestämmer ganska tandlöst, konstaterar hon.

Ester Herlin-Karnell forskar främst inom ämnena konstitutionell rätt och teori, EU-rätt, straffrätt och EU-säkerhetsfrågor. Hon har nyligen kommit ut med boken The Constitutional Structure of Europe's Area of Freedom, Security and Justice and the Right to Justification. Hennes nuvarande projekt handlar om sambandet mellan "just war theory", EU-säkerhetsfrågor och internationell rätt.

Efter att ha tillbringat hela sitt yrkesliv utomlands känner sig Ester Herlin-Karnell, trots sin svenska uppväxt, en aning främmande i Sverige ännu. Den svenska universitetsvärlden ter sig nästan exotisk i jämförelse med den internationella forskningsvärld hon hittills rört sig i.

– Jag tror det är större konkurrens bland forskare utomlands och mer grupperingar. Här märker jag en större öppenhet. Svenska universitet verkar också fortfarande ha ett ganska nationellt perspektiv, jag tror vi behöver bli mer internationella och bli bättre på att visa upp vår forskning utomlands.
– Sen är jag väldigt förvånad över hur lite EU diskuteras i det svenska samhället generellt, EU-lagarna påverkar oss ju trots allt väldigt mycket.

Just hur EU:s lagar påverkar nationerna och dess invånare är det som Ester Herlin-Karnell främst intresserat sig för i sin egen forskning. Hon har bland annat tittat på hur de lagar som EU-domstolen beslutar om påverkar de nationella staterna och dess invånare, och hur exempelvis Sverige följer påbud från EU.

– Jag har bland annat reagerat på att Sverige inte följer EU:s rättighetsstadga om rätt till dataskydd, säger hon. Att lägga ut information om när människor är födda, var de bor, deras civilstånd på nätet skulle uppfattas direkt integritetskränkande i länder som Holland eller Tyskland, och strider också mot EU:s regler om dataskydd. I Sverige är det mer regel än undantag att detta händer.

Att företag kan lägga ut dessa privata uppgifter på nätet inkräktar inte bara på privatlivet och individens integritet utan kan i värsta fall också underlätta brottslig verksamhet, menar hon. Till exempel kan ensamma åldringar bli utsatta för försök till bedrägerier eller inbrott och rån eftersom information om ålder och boende ligger så lättåtkomlig. Ester Herlin-Karnell tycker att hon har ett ansvar som forskare att verka folkbildande och att uppmärksamma orättvisor. I maj publicerade Svenska Dagbladet hennes debattartikel om just missbruket av personuppgifter.
– Jag fick jättemycket respons. Många människor mejlade och tackade för att jag vågade ta upp detta, berättar hon.

Samhällsengagemanget har hon med sig hemifrån. I släkten finns många journalister, både pappa, farfar och kusiner har valt att arbeta i mediebranschen. Själv var hon också inne på journalistyrket innan valet föll på juristlinjen.
– Juridik är så spännande. Det är ju det viktigaste verktyget för att påverka samhället genom hur lagar utformas. Och det handlar mycket om kritiskt tänkande, att tolka lagtexter och förstå händelser ur olika perspektiv, säger hon.

Arbetet som forskare är något av en livsstil för Ester Herlin-Karnell. Det innebär långa arbetsdagar och att hon jobbar mycket intensivt i perioder. Samtidigt innebär jobbet också en frihet där hon ofta kan styra både var och när hon jobbar.

Hur tankar du energi?
– I stallet. Att vara med hästar, att höra hästar, att rida – det är som terapi. Det går inte att sitta i sadeln och älta saker som hänt under dagen för då känner hästen av det och du kan hamna i backen direkt, om du har en ung och pigg häst vill säga. Mina hästar hjälper mig att vara medvetet närvarande, med dem tar jag verkligen vara på nuet och släpper allt annat.
 

Namn: Ester Herlin-Karnell.
Ålder: 42.
Yrke: Universitetslektor i offentlig rätt sedan 14 oktober 2019.
Forskningsområde: EU-konstitutionell rätt och straffrätt samt säkerhetsfrågor.
Bor: Stockholm, letar boende i Göteborg.
Familj: Särbo.
Fritid: Hästar och att vara i naturen på Gotland. Utövar hästhoppning och dressyr, har två egna hästar.
 

Text: Karin Frejrud
Foto: Johan Wingborg